”Hoppas att en skogsägare inte toppar nästa lista”

För andra året i rad väljer redaktionen att placera en skogsägares rätt att på laglig väg bruka sin mark överst bland de 50 största avtrycken i det gröna näringslivet. Skogsägaren Beatrice Karlsson hamnade i stormens öga då aktivister kedjade fast sig och stoppade en pågående avverkning i hennes skog. 

När Greta Thunberg anlände till Korsträsk utanför Arjeplog, direkt från Gaza, exploderade medieintresset fullkomligt. Diskussionerna var högljudda i traditionella såväl som i sociala medier och sträckte sig långt utanför skogs- och jordbruksvärlden. 

Positivt och negativt

När Land Lantbruks redaktion varje år publicerar 50-listan reagerar ofta några läsare över att vi har med aktivister. Men 50-listan är inte en rankning över dem som har gjort ett gott jobb , även om det sammanfaller för en del, utan över de som har gjort störst avtryck. Och ett avtryck kan vara både positivt och negativt. 

Just aktivister är inte med varje år, men 2025 har präglats av att de sätter agendan. Den aktivism som djurbönderna tampades med för några år sedan har flyttat ut i skogen när beslutsfattare inte lyckats skärpa en tandlös lagstiftning. Förmodade spår av tretåig hackspett stoppade inte bara Beatrice Karlssons avverkning utan får även familjen Hyttstens planerade generationsskifte i jämtländska Konäs att vara fortsatt oklar. 

Men helt lika verkar det inte vara inför lagen. I början av året fick Skistar grönt ljus att avverka ett närmare 50 hektar stort område eftersom domstolens bedömning var att hackspetten hade tillräckligt med livsutrymme på närliggande skogsmark. 

Debatt om beteskravet

Det finns även stora frågor som har diskuterats under året men som inte alltid går att koppla till en specifik person. Debatten om beteskravet är en sådan. Det blåtungeutbrott som uteblev är ett annat exempel. Diskussionen om Bovaer har både inlett och avslutat året efter larm om att kor i Danmark misstänks ha farit illa av preparatet. Livsmedelsverket och det globala forskningsprojektet EAT-Lancet har gett råd om minskad köttkonsumtion och kostråd, och den länge uppskjutna Livsmedelsstrategin 2.0 har präglat debatten. 

Regeringen har inte genomfört det utlovade krafttag i regelkrångel och äganderättsfrågor, men det geopolitiska läget har skyndat på planerna för ökad beredskap, uppbyggnad av spannmålslager och förslag på produktionsmål.

Klimatfrågan fick dock ett tydligt ansikte i form av nummer två på årets 50-listan. Lantbrukaren Peter Borring från Skänninge drog igång en rejäl debatt inför LRFs riksförbundsstämma i våras om att svenska lantbrukare missgynnas av nuvarande modell för klimatberäkning och att LRF tydligare behöver stå upp för bönderna. Flera regioner nappade och skickade in den motion han och hans medförfattare skrivit. 

Samhällsviktig verksamhet

Låt oss hoppas att 2026 inte ger anledning att åter placera en skogsägare överst på listan på grund av otydlig lagstiftning. Låt detta valår bli det där hela det gröna näringslivet sätter det största avtrycket som samhällsviktig verksamhet. 

Ni beslutsfattare som läser detta har alla möjligheter att se till att det blir verklighet.