Gunnar Andersson

IMG_6972.jpg

Rätten till ersättning vid nekad avverkning på grund av artskydd har för andra gången prövats i mark- och miljödomstolen efter Högsta domstolens vägledande beslut våren 2023. Inte heller denna gång ger domstolen rätt till ersättning.Land Skogsbruk har tidigare berättat om att Högsta domstolen i en vägledande dom beslutade att Hargs Bruk, under speciella förutsättningar, hade rätt till ersättning på grund av artskyddsförbud.När rätten till ersättning första gången efter HDs dom prövades av mark- och miljödomstolen hade skogsägaren Kristofer Stigen stora förhoppningar om att också få ersättning för intrånget på sin fastighet, men istället blev beslutet blankt nej från domstolen.Nu har rätten till ersättning vid artskyddsförbud prövats ytterligare en gång i mark- och miljödomstolen. Även denna gång säger domstolen nej till ersättning.Helen och Lars Göran Löfgren i Vallsta utanför Bollnäs är markägarna som stämt staten efter att de 2018 nekats avverkning på ett 2,7 hektar stort område med gran.– Vi känner mest en trötthet över en process som pågått under lång tid. Staten har ju dragit ut på målet under löjligt lång tid, säger Lars Göran Löfgren.<h2>"Inte särskilt betungande"</h2>Mark- och miljödomstolens argument är att 300 000 kronor, som intrånget värderats till, inte är att betrakta som särskilt betungande.– En verklighet där 300 000 inte är en "särskilt betungande" summa, vem lever i den? undrar Helen Löfgren.Domstolen menar att en enskild markägare ska tåla en inskränkning om området är så litet som 2,7 hektar och att redan de inskränkningar som följer av skogsvårdslagen kan innebära större inskränkningar.– Vi som är enskilda skogsägare behandlas annorlunda i förhållande till företag då vi förväntas tåla ett större procentuellt intrång. Det intrång som Hargs Bruk drabbades av var ju procentuellt sett mindre, säger han.Löfgrens intrång motsvarar 2,9 procent av fastigheten. Högsta domstolen gav Hargs Bruk rätt till ersättning när det rörde det sig om en föryngringsavverkning på 22 hektar där det totala innehavet är cirka 20 000 hektar produktiv skogsmark, vilket motsvarar drygt 0,1 procent.

Man och kvinna vilar på träbänk i skogen.

IMG_6976.jpg

<h2>Vill bruka skogen</h2>Domstolen skriver att den börda som avverkningsförbudet innebär, inte kan sägas drabba markägarna så hårt att det är orimligt att de ska behöva bära hela bördan. Därför föreligger det inte så speciella förutsättningar att ersättning ska utgå.– Egentligen vill vi inte ha ersättning utan vi vill fortsätta vårt skogsbrukande. Vi ser hela den här processen som ett sätt att underminera skogsägares brukande generellt. I förlängningen blir det ett brukande i ovisshet också för kommande generationer, säger Helen Löfgren.De menar att om det allmänna anser att marker ska undantas från skogsbruk så bör väl också det allmänna stå för kostnaden och inte den enskilde skogsägaren.– Nu är det ju enorma samhällsresurser som lagts på en så vanlig fågel och som inte ens är hotad. Bara våra och statens ombudskostnader överstiger ju hela virkesvärdet och den ersättning som diskuterats, säger Lars Göran Löfgren.<h2>Olustigt att vara där</h2>Beståndet med granskogen på de 2,7 hektaren var redan 2018 avverkningsmoget och har sedan dess stått orörd. Makarna Löfgren menar att 100-årig granskog oftast inte blir friskare med åren och att den riskerar att drabbas av torka eller röta. De säger att det i dag hade kunnat vara en växande frodig ungskog som är början på en ny skoglig omloppstid där kommande generationer får röja, gallra och skörda.– Vi besöker inte gärna beståndet längre då det känns olustigt att vara där och påminnas om hur mycket energi i olika former som lagts på det, säger Helen Löfgren.Makarna Löfgren har fått hjälp av Mellanskog att driva sitt ärende och även om de inte får ersättning finns det några positiva delar i domen.<h2>Överklagar</h2>Det handlar om att domstolen prövat såväl värderingen av skogen som frågan om vem som ska stå för rättegångskostnaderna och i båda frågorna väljer domstolen att gå på skogsägarnas linje.Att domstolen inte var enig har också fått Helen och Lars Göran att överklaga.– Det är också positivt att mark- och miljödomstolen inte var enig. Två domare anser faktiskt att vi har rätt till ersättning, säger Lars Göran Löfgren.

<h3>Många turer med oenig domstol</h3>I januari 2018 anmälde skogsägarna Lars-Göran och Helen Löfgren en föryngringsavverkning av ett område om 2,7 hektar.I juni samma år förbjöd Skogsstyrelsen all avverkning på grund av artskyddsförordningen eftersom det fanns lavskrika i området.2019 ansökte makarna Löfgren om dispens hos länsstyrelsen i Gävleborg men fick nej.Därefter stämde de staten på intrångsersättning på knappt 300 000 kronor, ett belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde.I mars 2025 avgjordes målet i mark- och miljödomstolen i Östersund.En oenig domstol nekade makarna Löfgren ersättning med motivet att den börda som avverkningsförbudet innebär inte kan sägas drabba de så hårt att det är orimligt att de ska behöva bära hela bördan.Domstolen accepterade skogsägarnas värdering av intrånget.Domstolen beslutade att skogsägarna får ersättning för sina rättegångskostnader med knappt 259&nbsp;000 kronor.Domen ska överklagas till Mark- och miljööverdomstolen.<h3 class="source">Källa: Mark- och miljödomstolen</h3>

Lars Göran och Helen Löfgren får ingen ersättning efter att en avverkning stoppats på grund av artskydd. Mark- och miljödomstolen menar att 300&nbsp;000 kronor inte är "särskilt betungande".– En verklighet där 300 000 inte är en särskilt betungande summa, vem lever i den? undrar Helen Löfgren.

Lars Göran och Helen Löfgren får ingen ersättning efter att en avverkning stoppats på grund av artskydd. Mark- och miljödomstolen menar att 300 000 kronor inte är särskilt betungande.
– En verklighet där 300 000 inte är en "särskilt betungande" summa, vem lever i den? undrar Helen Löfgren.

Domstolen nekar ersättning ännu en gång

Skogsbruk

Mark- och miljödomstolen avslog återigen ersättningskrav vid nekad avverkning på grund av artskyddsförordningen.

Domstolen nekar ersättning ännu en gång

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera