Om skogsmark inte får brukas bör staten betala
Om skogsmark enligt den svenska staten inte får brukas så bör den också bära ansvaret för omkostnaderna och förlorad inkomst. Svårare än så är det inte. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
"Jag känner att vi skulle behöva vara fler som håller på med inventeringar av naturvärden eftersom Skogsstyrelsens tillsyn är så begränsad", sa Lars Engström, ordförande i Mönsterås Stranda Naturskyddsförening i en intervju med Land Skogsbruk nummer 14.
"Nu är det ju enorma samhällsresurser som lagts på en så vanlig fågel och som inte ens är hotad. Bara våra och statens ombudskostnader överstiger hela virkesvärdet och den ersättning som diskuterats", säger Lars-Göran Löfgren i denna tidning. Detta efter att han ihop med makan Helen Löfgren, som tillsammans äger och driver ett skogsbruk i Bollnäs, har tvingats stämma staten efter att de nekades avverkning på ett 2,7 hektar stort granbestånd på grund av den vanligt förekommande lavskrikan. Detta är andra gången som mark- och miljödomstolen prövar rätten till ersättning efter avverkningsförbud på grund av artskydd. Anmärkningsvärt är att domstolens argument är att de 300 000 kronor som intrånget har värderats till inte betraktas som särskilt betungande då det anses vara ett för litet område. Istället står det 100-åriga granbeståndet orört sedan 2018 och paret undviker att besöka det då det hellre hade sett en frodig ungskog på platsen.
Detta är två ytterligheter på hur artskyddet tolkas i praktiken. Det blir allt vanligare att ideella miljöorganisationer ställer krav på att Skogsstyrelsen ska utföra tillsyn vid avverkningsärenden. Det var inte så som lagstiftningen var tänkt att fungera, men det är så det har blivit i praktiken. Tanken med tillsynen var att myndigheten ska göra ett urval där stickprovskontroller sedan ska göras för att se om lagstiftningen följs. På fem år har Skogsstyrelsen fått in 4177 krav från ideella organisationer och privatpersoner. Myndigheten är skyldig att hantera och syna de synpunkter som har kommit in, och tvingas att lägga mer resurser på att hantera att ideella organisationer begär tillsyn.
I en motion som gick vidare från LRF Gotlands regionstämma i mars yrkar motionärerna på att avverkningsanmälningar ska anonymiseras och att det ska ställas hårdare krav på vilka som får rapportera in till Artdataportalen. Det går också i linje med Skogsutredningens förslag i det första delbetänkande som har presenterats, där ett av förslagen är att begränsa möjligheterna att överklaga ett avverkningsbeslut.
Skogsägarna Helen och Lars-Göran Löfgren anser att de som enskilda skogsägare behandlas orättvist jämfört med företag då domstolen anser att de ska tåla ett större procentuellt intrång. Om skogsmark enligt den svenska staten inte får brukas så bör den också bära ansvaret för omkostnaderna. Svårare än så är det inte.