Skogsägare - det är dags att byta taktik

Jag tror att skogsdebatten skulle se annorlunda ut om den sker i skogen. Möten mellan allmänhet och vanliga skogsägare behövs. Det skriver Anna Nilsson. 

Är det inte hög tid för skogsägarrörelsen att bli mer proaktiv? Utlys en nationellt samordnad "Skogens dag" under en färgsprakande höstdag eller skimrande vårdag när skogarna är som allra vackrast. Det skriver Anna Nilsson i Land Skogsbruk. FOTO: ISTOCK

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

"Vi måste lyfta skogens hårda värden", sa en skogsägare jag pratade med häromdagen. Men det tycker jag redan görs. Exempelvis genom rapporten "Avverkningsvolymer i den svenska skogen - hur påverkas konsumenter, sysselsättning och klimat" som LRF Skogsägarna tog fram förra året eller Skogsindustriernas regelbundna marknadsanalyser. Det är förstås inte fel - skogens stora betydelse för svensk ekonomi och välfärd bör och behöver lyftas. Däremot tycker jag det finns mer att göra för att höja skogens mjuka värden. 


Siffersatta argument fångar uppenbarligen inte den breda allmänhetens intresse. Det verkar öppet för andra aktörer att styra agendan. För den som länge har gjort samma sak men inte uppnått önskat resultat, så kan det vara läge att byta taktik. Flera miljöorganisationer använder sig av en annan strategi. De kör på känslospåret. Det är lätt att begripa, sätta sig in och förstå. Det är enkelt att få allmänjournalister att haka på. 


I motsatt hörn, ofta ihopklumpade med industrins olika aktörer, står den spretiga skogsägarkåren ihopföst. Med en känsla av att ständigt bli anklagad, ifrågasatt, oskyldigt dömd. Är det inte hög tid för skogsägarrörelsen att bli mer proaktiv? Utlys en nationellt samordnad "Skogens dag" under en färgsprakande höstdag eller skimrande vårdag när skogarna är som allra vackrast. Tänd brasor, bjud på kaffe, korv eller kolbulle. För ju längre urbaniseringen har gått, ju större är steget för många att ta sig ut till skogens blåa eller röda guld. Kvar blir en illusion av vad skogen egentligen är.


Så här jobbar redan organisationer som Naturskyddsföreningen och Friluftsfrämjandet sedan åratal tillbaka. Inom LRF finns nätverket och ett vidare samarbete med skogsägarföreningarna borde vara lätt att få till. Jordbrukssidan har större erfarenhet av att arrangera öppna gårdar, skördemarknader och aktiviteter för barnfamiljer.


Det är dags för svenska skogsägare att ta på sig ledartröjan, och inte låta sig skuffas undan med etiketter och ödesmättade bilder som ingen vill kännas vid. Jag tror att skogsdebatten skulle se annorlunda ut om den sker i skogen. Möten mellan allmänhet och vanliga skogsägare behövs. Som visar att det inte handlar om skövling utan att aktivt brukande är att bry sig om skogen och alla arter som finns och lever där. Att reservat inte är lösningen på klimatpolitikens alla problem, men att det finns skyddsvärda områden till rätt ersättning och vara ärlig med att skogsskötsel också går att utveckla. 


Enkla möten kan bygga förtroende och nya insikter för alla. Ett av många sätt att vända opinionen och påverka beslutsfattare. När kör vi igång?  

Anna Nilsson 

Läs mer: 

EU får skulden men unionen är vad vi gör den till

Ny skogsutställning vill bli arena för debatt