Nya skogsägare ökar variationen
Att nya skogsägare i större utsträckning är kvinnor med högre utbildning som bor i en annan kommun än sin skogsfastighet, verkar inte påverka hur skogen brukas. Detta enligt ny forskning från SLU.
I dagarna kommer en bok att presenteras på SLU som är resultatet av ett forskningsprojekt om att leva och verka på flera platser, och belyser det faktum att allt fler skogsägare bor i städer långt ifrån sin skog, skriver SLU i ett pressmeddelande.
Mer livsstil
Skogsbruket, jakten, fisket, svamp- och bärplockningen, som tidigare har varit viktiga inkomstkällor, blir i stället fritidsintressen som knyter skogsägaren i staden till skogsfastigheten på landsbygden, från levebröd till livsstil.
Men trots denna förändring vill forskarna bakom studien inte tala om en ny typ av skogsägare. Men de tenderar i alla fall att värdera ekologiska och sociala värden högre än tidigare. Skogsägare som nyligen ärvt eller köpt sin skogsfastighet är generellt yngre än de som ägt ett tag.
Större variation
Skogsägarna är oftare kvinnor, de bor längre från skogsfastigheten, har högre utbildningsnivå och är inte beroende av skogen som inkomst i samma utsträckning som skogsägare tidigare har varit.
Enligt forskarna i boken går det inte tala om en ”ny” typ av skogsägare utan mer om större variationer inom gruppen skogsägare, och många inom den gruppen identifierar sig inte som bara skogsägare och i vissa fall inte alls som skogsägare.
Se över sina råd
Rapporten pekar på att dessa förändringar kan innebära att skogsägarföreningar och andra skogliga organisationer kanske behöver se över hur de informerar och erbjuder råd om skogsbruk eller skogsskötsel.
Skogen brukas fortfarande på likartat sätt som tidigare, så där verkar inte förändringar i värderingar och bostadsort ha haft någon större påverkan.