Dags att kräva skogens plats i politiken

De partier som säger sig värna om våra gröna näringar har ett enkelt uppdrag - kräv att skogsbruket inkluderas i framtidens jordbrukspolitik. Det skriver Ella Li Jennersjö.  

Kvinna i svart klänning framför sommarlandskap med sjö och skog.
Skogen behöver leta sig in i jordbrukspolitiken - både för sin egen och svenskt lantbruks skull. Nyligen publicerades en rapport från LRF, kallad Skogens ekonomi, som tydligt argumenterar för varför de två näringarna är en förutsättning för varandra. Det skriver Ella Li Jennersjö i Land Lantbruk. FOTO: ISTOCK

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Skogen behöver leta sig in i jordbrukspolitiken - både för sin egen och svenskt lantbruks skull. Nyligen publicerades en rapport från LRF, kallad Skogens ekonomi, som tydligt argumenterar för varför de två näringarna är en förutsättning för varandra, och varför dagens skogspolitik kan komma att få ödesdigra konsekvenser för våra svenska landsbygder. Svenska lantbruks låga lönsamhet är en ständigt diskuterad utmaning, samtidigt som krav på tillväxt, miljöhänsyn och djurhälsa löpande kräver nya investeringar för att gårdar ska kunna fortleva. Så hur gör man då för att förena detta med sviktande ekonomiska kalkyler? I rapporten blir svaret tydligt, skogen är lantbrukarens gröna guld. Nästan 50 procent av respondenterna har belånat sin skog, varav en stor andel uppges ha gått till att finansiera investeringar i jordbruksverksamhet.

Medan detta är ny information för de oinsatta i de gröna näringarnas struktur, är det knappast förvånande siffror för oss övriga. Givet följer dessutom resonemanget att om avverkningar stoppas och ersättning för detta uteblir, innebär det också potentiellt färre investeringar i våra svenska gårdar, färre jordbruk och en allt glesare landsbygd. Helt enkelt tydlig anledning för jordbrukspolitiken att i större utsträckning inkludera skogen i framtida debatt och lagstiftning.

Trots detta har LRF, som främsta organisation att företräda lantbruket väntat ända tills nu att driva denna fråga - även om problematiken varit välkänd inom sektorn och upprepade gånger lyfts av skogsnäringen själv. Detta har troligen bidragit till att det i dagsläget saknas ett skogsperspektiv i såväl jordbruksdebatten i helhet, som i samtliga av regeringen framtagna förslag för att stärka det svenska jordbruket. Livsmedelsstrategin 2.0 nämner knappt skogen, och utredningen för stärkt konkurrenskraft saknar likaså konkreta förslag för avverkning av redan etablerad skog.

Förhoppningsvis finns det dock fortfarande tid att etablera ett system där både skogens hållbarhet och lantbruksföretagen kan gynnas - exempelvis genom ersättning för stoppad avverkning, något som skogsnäringen länge efterfrågat. Det kan även vara en möjlighet att i större utsträckning inkludera skogen som förutsättning för det svenska lantbruket i den kommande Cap, som redan börjat diskuteras. Här har de partier som säger sig värna om våra gröna näringar ett enkelt uppdrag - kräv att skogsbruket inkluderas i framtidens jordbrukspolitik. För våra gröna näringars fortlevnad.

Läs mer: 

Guldsits för svenskt lantbruk

Attraktionskraft kräver förändrad attityd