Skogens historia måste få plats i skolan

Den kan bidra till att minska de motsättningar som i mer än ett halvt sekel präglat relationerna mellan brukande- och bevarandeintressen i skogen. Även därför är det viktigt att sprida kunskap och upplevelser som utgår från det skogliga kulturarvet.

Skogshistoriska sällskapet premierar skogshistorisk forskning. Skogshistoria är ett etablerat ämne på skogsfakulteten på Sveriges lantbruksuniversitet. Universitetet uppbär en professur i skogshistoria. Dock är det oroande att konstatera att ämnet skogshistoria inte är obligatoriskt för studenterna.

Beträffande det svenska museilandskapet saknar Sverige ett nationellt, skogshistoriskt nav. Skogshistoriska Sällskapet får frågor kring det materiella skogliga kulturarvet, där både privatpersoner och organisationer vill lämna arkivalier, föremål och fotografier. Vi saknar såväl resurser som kompetens för att ta ett sådant ansvar. Det finns ett stort behov av skogliga museer med möjlighet att ta ansvar för det skogliga kulturarvet till nytta för både dagens och morgondagens generationer. Förtrogenhet med skogens historiska värden underlättar framtida kompetensförsörjning till näringar baserade på skog. Det skogshistoriska godset ger därför näring åt en levande landsbygd.

Skogens historia, som i så mycket sammanfaller med Sveriges historia, måste få mer plats i den svenska skolan. Intresset stimuleras bäst i tidiga åldrar, särskilt i tider med ökad urbanisering och invandring. Turismen förväntar sig att det finns något historiskt att studera om skog i Skogslandet Sverige. Skogsmuseer bidrar till turismens tillväxt.

Vi uppmanar Nationella skogsprogrammet att införliva ämnesområdet skogshistoria i arbetets olika delar. Det vi gör idag och i framtiden och som påverkar skogen, har historiska kopplingar. I ett samhälle byggt på hållbarhet är det en framgångsfaktor att vårda och utveckla den kontinuiteten.

undefined