Skogen brinner – för mångfaldens skull

Det är i mitten av juni och vinden är svag västlig, solen lyser och det är kring 20 grader. Den relativa luftfuktigheten är kring 30 procent och det frasar lätt i mossa och blåbärsris där vi går i den mogna skogen. Torr yta gör att elden kommer att sprida sig ytligt, men inte bränna för hårt.

– Vi ska bränna men inte ta död på hela skogen. Växtligheten på marken, buskar och granarna kommer att brinna, men de flesta stora tallar klarar sig. Naturvårdsnyttan ligger ju bland annat i att skapa död ved och skapa livsutrymme för många arter, inte minst skalbaggar och olika växter. Elden både dödar och ger nytt liv. Det är en naturlig process här, säger David Rönnblom.

”Väldigt väderberoende”

Han är naturvårdsutvecklare på Holmen Skog och har bränt i över 20 år. Vissa år blir det mycket och andra mindre.

– Bränningen är ju väldigt väderberoende. Just nu har vi bra förhållanden så jag passar på att bränna både här och i ett reservat i morgon, berättar han, innan dagens uppdrag som bränningsledare tar all tid.

Han är förstås inte ensam, ytterligare fem personer från bolaget deltar i arbetet med att tända och övervaka elden med vattensprutor. Brandförsvaret är självklart också informerat, både i förväg och samma morgon, men deltar inte i bränningen.

Skapar brandgator

I dag deltar dessutom en helikopter i bevaknings- och släckningsarbetet eftersom det ger en effektivare och snabbare bränning, enligt David Rönnblom.

Genom att starta bränningen i en myrkant skapar de en brandgata som begränsar spridningen åt det hållet. I de andra riktningarna fungerar en väg och en större myr som brandgator.

När gräset och riset brunnit en stund är det nere i blötare delar och slocknar, snart är det en tydlig sotrand. När det är gjort börjar de tända i stråk längre in i skogen och snart slickar höga eldslågor det mesta i sin väg. Enar och granar blir till höga eldklot. Myrstackarna brinner först och blir sedan till rökpelare, de är en riskfaktor även senare och kräver extra bevakning när det övriga slocknat.

Flera dygns bevakning

Elden sprider sig ganska snabbt upp mot berget som ingår i bränningsområdet. Helikoptern har spritt vatten över en del av området med torr mark där det inte ska brännas. Piloten Sven Stenvall hämtar vatten i en liten tjärn intill, 450 liter per vända. Det blir många turer.

Plötsligt larmar en av bevakarna att elden sprider sig snabbt i gräset på en liten myr inne i området. David Rönnblom dirigerar dit helikoptern som snabbt får bukt med spridningen som kunde ha fört branden i en riktning som inte var planerad.

I övrigt går bränningen som planerat, det tog många timmar och sedan väntar ett par dygns bevakning av området.

Holmen Skog och de övriga skogsbolagen som är miljöcertifierade enligt FSC har tagit på sig att naturvårdsbränna varje år. Det handlar om motsvarande 5 procent av den areal som varje år slutavverkas. Ibland bränns skogar där en del av virket tagits ut, ibland som här vid Berga står skogen kvar.

– Just här omkring har Holmen bränt flera gånger sedan 2001, totalt handlar det om 170 hektar med dagens bränning. Det sker också kontroller som visar att bränningarna gör nytta för många brandberoende arter. Bland annat har vi här i Berga hittat tallkapuschongbagge och raggbock, sällsynta skalbaggar som är en bra kvittens på att bränningen gör nytta, säger David Rönnblom.

”Missgynnar individer”

Naturvårdsbränning låter positivt, men för häckande fåglar är det knappast positivt.

– Nej, så är det. Tyvärr är det svårt att bränna andra tider på året även om jag bränt sent i augusti någon gång. Bränningen missgynnar individer, men gynnar det stora kollektivet så nyttan anses vara större än den negativa effekten, säger David Rönnblom.

Fakta: Naturvårdsbränning

# En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden.

# Tidigare var skogsbränder ett naturligt inslag i de flesta barrskogar och en lång rad arter är anpassade till brand. För 150 år sedan brann i genomsnitt cirka 1 procent av skogsarealen i Sverige årligen. Idag brinner endast cirka 0,016 procent av skogen - en stor ekologisk förändring på kort tid. Bränder släcks idag effektivt på grund av säkerhetsrisker och skogens ekonomiska värde.

# Skogsbranden är en storskalig ”störning” som gynnar många djur, svampar och växter. Strukturen i skogen förändras och skogen blir mer öppen, ljus och varm. Skogsbrand skapar mycket döda träd, vilket det råder stor brist på. Cirka 1000 arter i Sverige riskerar att försvinna på grund av att det finns alldeles för lite liggande och stående döda träd.

# Cirka 100 arter av insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad. Vissa arter missgynnas av att det brinner i skogen men de är långt mindre hotade än de arter som gynnas av brand.

Källa: Naturvårdsverket