Skifferbrytning – en landskapsslakt med miljökonsekvenser

Tidö-regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, driver igenom en proposition om slopandet av kommunernas vetorätt vad gäller uranutvinning från material som redan är brutet. Klimat- och miljöminister Romina Pouarmokhtari (L) har sagt att Sverige har goda förutsättningar att bryta det. SD är tydliga med att om vi ska ha svensk kärnkraft så ska det brytas och utvinnas i Sverige. Regeringen vill gå längre, brytning av mineraler för uranutvinning ska då kunna klassas som en "kärnteknisk anläggning" och på så sätt falla utanför kommunernas vetorätt.

Kvarntorpshögen söder om Örebro är Sveriges i särklass största lager av redan bruten alunskiffer, efter krigsårens försök att storskaligt utvinna petroleum ur alunskiffer. Den blir nu möjlig att bearbeta eftersom Kumla kommun inte kan hävda sin vetorätt. Den innehåller cirka 4 000 ton utvinningsbart uran. Sveriges sex nuvarande reaktorer förbrukar mellan 1 500 och 2 000 ton uran per år. Tidöregeringen vill med mycket frikostiga lånegarantier och prisgaranti dubblera svensk kärnkraft. Kvarntorpshögen tog 25 år att bygga upp. Uranutvinning ur svensk alunskiffer skulle innebära en ny "Kvarntorpshög" årligen, så länge det finns brytvärda skifferlager.

Hela världens uranreserv räcker i dagsläget i 100 år för de nu befintliga reaktorerna. Flera länder planerar för nya reaktorer. Fördubblas uranbehovet räcker reserven i 50 år. Det innebär att det finns reaktorbränsle för en generation. Att anta att världens tillgångar av utvinningsbara urantillgångar kommer att ta slut före tillgångarna av fossil olja är ett mycket troligt scenario. Sverige har 27 procent av Europas urantillgångar. Det finns urantillgångar i Falköpingstrakten, runt Storsjön och i Närke och mindre tillgångar på ytterligare några platser. Allt detta finns i alunskifferlager som endast kan brytas i dagbrott.

Brytning av alunskiffer innebär en enorm miljöpåverkan för landskapet, befintlig bebyggelse, åkrar, skogsmark och vattenmiljön i omkringliggande områden. Alunskiffern innehåller petroleum och ett stort antal metaller, som även dessa utvinns via miljöskadliga metoder. Vanadin är ett exempel. När brytning påbörjas delas skifferlagren upp i mindre delar. När dagbrottet kommer i kontakt med vatten, till exempel regn, bildas svavelsyra som i sin tur löser ut uran. Svavelsyra och uran hamnar därefter dit ytvattnet normalt tar vägen, vårt grundvatten, våra sjöar och allt som växer.

Det finns inget som automatiskt innebär att uranet och de övriga utvinningsbara produkterna från alunskiffern kommer att användas i svenska anläggningar. Varje år behöver hundratals hektar mark exploateras för dagbrott. Miljontals kubikmeter material kommer att hanteras.

Åkermark förstörs för all framtid. På ingen plats har åkermark kunnat återställas efter skifferbrytning. I Falköpingstrakten har försök gjorts att återställa efter den skifferbrytning som utfördes för mer än 50 år sedan. Området är fortfarande klassat som "miljöriskområde".

Skifferschakt är en landskapsslakt.

Gösta Hedlund och Karl Fröberg.

Centerpartiet i Hallsbergs kommun.