Självklart bör beteskravet ses över

I förra veckan ansåg företrädare för bland annat tankesmedjan Timbro på DN Debatt att beteskravet bör slopas för att svensk mjölkproduktion ska överleva konkurrensen. I fredags debatterade kristdemokraten Magnus Oscarsson frågan i radions P1 med miljöpartisten Stina Bergström.

Miljöpartiet vill, knappast oväntat, inte ändra vad Stina Bergström kallade "betesrätten":

– Det handlar om kornas naturliga beteende, sa hon.

Förvisso är det så. Men föreskrifterna till lagen snärjer in mjölkbönder i fyrkantiga detaljregler som inte alltid är till djurens bästa. Snarare har de kommit till för att myndigheter lättare ska kunna övervaka efterlevnaden.

Ett exempel är att kor i de tre sydligaste länen ska beta fyra månader, medan tre månader gäller för övriga Götaland och Svealand och två månader är kravet i Norrland. Vad är det som säger att säsongen är en månad längre i det regnrika Halland än i Kalmar län eller Gotland, med betydligt torrare klimat. Regniga somrar ökar risken för att betesmarker trampas sönder och att korna får problem med klövarna - men ut ska de! Förklara för mig logiken i detta, den som kan.

Riktigt varma dagar mår kor inte heller väl på bete. Då stannar de helst inne om de kan välja, vilket de borde få göra.

Ett annat exempel på lagens avigsidor väcktes av ekobonden Kjell Harrysson på LRF Hallands stämma. Han vände sig mot kravet att kalvar ska vara på bete från sex månaders ålder. De far ofta illa och tappar i tillväxt. Särskilt besvärligt kan det vara i ekologisk produktion, då Krav inte tillåter avmaskningsmedel.

Vissa kalvar som drabbats av betesparasiter hämtar sig aldrig, de måste avlivas, förklarar Kjell Harrysson.

– Det är tråkigt att se dem lida, säger han.

Bönder vill sina djur väl, friska djur är också lönsamma. Det är faktiskt böndernas omsorg som garanterar ett gott djurskydd, inte myndigheterna. Omyndigförklara därför inte djurägarna. Det borde vara självklart att lagens beteskrav ses över.