"Ser mejerierna ett behov kan vi rigga en kampanj"

Jämfört med år 2000 är var femte liter mjölk osåld. Genomsnittssvenskens mjölkdrickande har gått ner från 113 liter per år till 89 liter förra året och även om det fanns en liten ökning just 2012 är det inte mycket som tyder på ett långsiktigt trendbrott.

För mejerierna påverkar nedgången lönsamheten. Färskmjölk är en hörnpelare i mejeriernas produktion och ekonomi. Den är också lättast att försvara på en konkurrensutsatt marknad.

Medan ost och annat är lätt att importera har den färska mjölken en klar fördel som närproducerad. Men någon ny svensk gemensam mjölkreklam av 80-talsmodell typ "mjölk ger starka ben" är inte aktuell.

– Jag kan inte utesluta det, men det är inget vi arbetar med, säger Hans-Åke Hammarström.

Han tror att mjölkkampanjer har liten effekt, delvis beroende på att Sverige, trots minskad konsumtion fortfarande är ett mjölkdrickande land.

– Sedan kanske nya typer av kampanjer kan behövas de också. Fast i vårt fall har vi valt att arbeta på annat sätt med opinionsbildning. Men ser mejerierna ett behov kan vi rigga en sådan kampanj.

I så fall krävs nya, fräscha pengar. LRF Mjölk har i dag ingen budget för marknadsföring och några sådana pengar har inte funnits på länge. I stället för gemensamma mjölkkampanjer har mejerierna sedan länge valt att satsa på egen marknadsföring av sina varumärken – och då oftast på andra produkter än mjölk.

Den som lusläser dagstidningar och mattidningar hittar nästan inga mjölkannonser alls, men många för drickyoghurt, ost och annat. Inte heller finns några tydliga mjölkkampanjer riktade mot föräldrar eller unga vuxna.

En förklaring är att mejerierna inte kunnat enas om att gemensamt marknadsföra mjölken som dryck.

– Så är det förstås, det är en prioritering som måste göras. All marknadsföring är en investering och konkurrensen gör att mejerierna ser en fördel att investera i sitt eget, menar Hans-Åke Hammarström.