Utsläppta djur, hot, sena telefonsamtal, arga demonstrationer – LRF fortsätter att arbeta för att polisen ska lägga mer resurser på att bekämpa trakasserier mot bönder.
Ett krav är att polisen ska märka alla anmälningar om trakasserier mot bönder med en egen så kallad brottskod, djurrättsbrott.
– Annars blir det svårt att kartlägga de här brotten, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.
I dag försvinner trakasserierna i Brottsförebyggande rådets arkiv under andra rubriker, som fridsbrott, hot eller skadegörelse. Och då får LRF svårt att få fram sitt budskap: att brotten är fler och allvarligare än många tror.
I veckan träffade Palle Borgström Brås generaldirektör Erik Wennerström. Brå hävdar att fler brottskoder skulle göra deras jobb svårare. "Vi ser inte att det vore praktiskt lämpligt att införa en sådan dimension i dagens relativt ålderstigna och stelbenta system”, skriver Brås pressavdelning till Land Lantbruk.
I dag finns redan ett 70-tal koder bara för olika typer av misshandelsbrott. En kod för djurrättsbrott skulle göra systemet ännu krångligare, anser Brå. Bättre då att se över hela systemet, och göra enkäter med utsatta lantbrukar, om det behövs, tycker Brå.
Palle Borgström är inte nöjd med det svaret.
– Jag hade velat ha ut mer av det här mötet. Vi tänker inte släppa kravet på en särskild brottskod, säger han.
Snart ska Palle Borgström träffa Rikspolischefen Anders Thornberg och kräva mer resurser till kampen mot djurrättsbrott. LRF-basen är inte nöjd med att varje polisdistrikt jobbar på egen hand, trots att djurrättsaktivisterna agerar organiserat över hela landet.
– Hittills har polisen sagt att de testar att samordna sig i en region, Västra Götaland, där trakasserierna är vanliga. Det räcker inte, vi vill se den samordningen i alla delar av landet, snarast, och dessutom att någon centralt i Stockholm får rollen att styra polisarbetet, säger han.