Akut att samla vattenpolitiken
Sverige behöver en vattenpolitik som håller ihop och en samlad nationell strategi för vattenfrågor. Det skriver Anna Nilsson.
Sverige behöver en vattenpolitik som håller ihop och en samlad nationell strategi för vattenfrågor. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Obefintlig eller låg nederbörd under vintern och våren, framförallt i södra Sverige, är alarmerande. Det visar aktuella rapporter från Sveriges geologiska undersökning, SGU. Det råder redan bevattningsförbud på Gotland och i flera kommuner i Kalmar län. Låga nivåer av grundvatten, låga flöden av ytvatten, låg markfukt och många bevattningsdammar som står tomma ger ett dystert utgångsläge inför den fortsatta odlingssäsongen. Detta med de senaste årens torka på vissa håll och översvämningar på andra i färskt minne. Även om det snart skulle växla över till en blötare väderlek så kommer det inte bidra till ökade grundvattennivåer, utan tas upp av växtligheten. Med denna ögonblicksbild så är det rent ut sagt obegripligt att regeringens nya direktiv för utredningen "Ett samhälle anpassat till klimatförändringarna" helt utesluter lantbruket. Det visar på bristande kunskap och oförståelse för lantbrukets förutsättningar trots hög svansföring från regeringspartierna.
De ökade riskerna med ett allt mer lynnigt klimat kan inte enbart ligga på lantbruksföretagarna eller bäras upp av livsmedelspriserna. Helt enkelt för att konsekvenserna för en delvis eller helt utslagen livsmedelsproduktion drabbar hela samhället. Om den oerhört centrala frågan om eftersatta investeringar i svensk vatteninfrastruktur hade tagits upp i den uppdaterade Livsmedelsstrategin 2.0 så hade det gett en riktning och visat på vilka politiska prioriteringar som behöver göras. Sverige behöver en vattenpolitik som håller ihop och en samlad nationell strategi för vattenfrågor.
De senaste årens extremväder har kostat lantbruket uppskattningsvis 10 till 15 miljarder kronor sedan 2017 enligt beräkningar från LRF. Det finns initiativ som kostnadsfri rådgivning inom Greppa näringen och investeringsstöd för bland annat bevattningsdammar. Men det räcker långt ifrån hela vägen. Här gäller det att ta ett rejält omtag för att skapa en helhet i vattenpolitiken. Det finns mycket att reda ut, inte minst ansvarsfrågan och att lantbruksföretag borde ha företräde när det kommer till vattenuttag under torka. En annan är möjligheten till en rimlig torksförsäkring.
LRF Ungdomen har lyft frågan om att kommunerna bör få ett större ansvar för livsmedelsproduktionens vattenförsörjning under kris eller krig i en motion till LRFs stundande riksförbundsstämma. En trygg vattenförsörjning är avgörande för att unga lantbrukare ska våga satsa och en förutsättning för en tryggad framtida produktion. En ökad robusthet och stärkt beredskap är populärt att lyfta i alla möjliga sammanhang numera. Men om det ska innebära några verkliga förändringar behöver våra beslutsfattare inse allvaret. En förutsättning är att lantbruket räknas in i en statlig utredning om klimatanpassning.