Säljarens bristfälliga rapportering till CDB-registret kan kosta köparen pengar. Eftersom varken myndigheter eller slakterier tar något ansvar är det upp till de inblandade parterna att göra upp om något blir fel vid djurförsäljning.
När en kalv föds har ägaren 27 dagar, alternativt 30 dagar, på sig att rapportera till Jordbruksverkets CDB-register beroende på om det sker elektroniskt eller i pappersform. Det är en förutsättning för att djuret efter ett års ålder ska berättiga till fullt nötkreatursstöd.
Land Lantbruk kontaktades av ett äldre lantbrukarpar som driver en mindre köttproduktion med dikor och som i november 2016 köpte tio kalvar via förmedling. När utbetalningsbeskedet kom från Jordbruksverket ett år senare visade det sig att tre av dem inte hade rapporterats in i samband med födseln av den förre ägaren.
– Vi förlorade cirka 450 kronor per djur. Nu spelar det ingen större roll när det rör sig om ett så litet antal men det finns en brist i systemet som kan slå hårdare om det skulle handla om fler djur, säger kvinnan som vill vara anonym.
Vid leverans av kalvar och livdjur har köparen sju dagar på sig att registrera händelsen. Om djuren inte finns i CDB-registret sedan tidigare är det uppenbart att säljaren har gjort en miss – problemet uppstår i stället när köparen inte kontrollerar födelsedatum.
– Det kan ju vara så att säljaren har gjort registreringen precis innan försäljningen vilket innebär att djuret i registret är "nyfött" trots att det i verkligheten är kanske fyra eller sex månader gammalt. Men i registret går det att se det rapporterade födelsedatumet för varje djur, säger Paul Robertson, inköpschef för nöt på KLS Ugglarps.
Hans råd är att dels kontrollera alla uppgifter när djuret omregistreras på den nya ägaren i samband med leveransen, dels att omedelbart kontakta säljaren med krav på ekonomisk kompensation om djuren inte är registrerade i rätt tid.
– I avtalet som båda parter skriver på står det tydligt att säljaren är ansvarig för att djuren är rapporterade till CDB enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Vi som slakteri förmedlar bara affären och kan inte kontrollera att varje enskilt djur är rätt registrerat, säger Paul Robertson.
De som löper störst risk att ovetande bli ägare till felregistrerade djur är de som fortfarande skickar in i pappersform i stället för att göra det i datorn.
– Det är inget jättestort problem men händer då och då varje höst då vi oftast flyttar dikalvar, säger Paul Robertsson.
Nötkreatursstödet är 91 euro (cirka 900 kronor) per djur och år. Det drabbade lantbrukarparet förlorade stöd för halva året av tre felregistrerade djur, därav beloppet 450 kronor per djur.
