Ta bättre vara på förädlingens möjligheter

Bra föryngringar med bra plantor är en nyckel inför framtiden. Det finns mycket mer att göra för att ta vara på hela potentialen. Det skriver Pär Fornling. 

Man i kavaj framför åker med granplantor och vindkraftverk i bakgrunden
Inställningen och insikten om förädlade plantor är blandad. På tröskeln till ett genombrott handlar debatten om att ta ett kliv tillbaka och avsäga sig verktyg för att mota klimatförändring och öka tillväxten. Det skriver Pär Fornling i Land Skogsbruk. FOTO: MIKAEL GIANUZZI

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Inställningen och insikten om förädlade plantor är blandad. På tröskeln till ett genombrott handlar debatten om att ta ett kliv tillbaka och avsäga sig verktyg för att mota klimatförändring och öka tillväxten. De omhuldade metoderna för hyggesfritt bygger på självföryngring. Det kan vara både effektivt och billigt, men man blir blåst på vinsterna med förädling.

Länge var det förbättringar på 10–15 procents tillväxt. När det nu börjar handla om att plantorna växer en tredjedel bättre kommer saken i ett annat ljus. För björk räknar forskarna med att 50 procent är inom räckhåll. Granen lär också komma dit. Förmodligen går det fortare än hittills genom SE-teknik, då en mängd plantor kan framställas genom ett och samma frö. Vi är inte där än, men inför årets planteringssäsong finns granplantor som beräknas växa 35 procent bättre än oförädlade plantor. Det är sticklingar som kostar några kronor extra på grund av allt manuellt arbete. De bästa "vanliga" plantorna ligger på 25 procent och kommer från tredje generationens fröplantager vilket är betydligt bättre än flertalet av de plantor som säljs. Det är märkligt att de inte är mer efterfrågade. Förvisso är det begränsad tillgång på "spjutspetsarna", men skogsägarna kan gärna driva på efterfrågan och vara krävande konsumenter.

Det handlar också om att höja kvalitén och få fram träd som bättre klarar ett förändrat klimat. En betydande ny egenskap kan bli resistens mot rotröta. Tålighet mot torka är en annan eftertraktad egenskap. Annat är redan här. Asken är på god väg att räddas genom förädling och möjligen finns hopp för almen. Allt det där rullar på, men på ett plan är branschen märkligt avvaktande. Ett exempel är då Skogforsk presenterade ett förädlingsprogram för 10 olika trädslag. Det vore en välkommen breddning, inte minst behövs fler trädslag med tanke på klimatförändringen.  Kostnaden beräknades till 2,5 miljoner kronor om året. Branschen tyckte det var för dyrt.

Den märkligaste inställningen, som säger en del om tonläget i den allmänna debatten, gjordes i den omtalade boken Skogslandet från 2023. Där finns grundlösa påståenden om "laboratorieförädlade plantor med konstlad och skör tillväxt", författaren Lisa Röstlund drar paralleller med monsterdjuren Belgian Blue. Kanske kan vrångbilden förklaras av att åsikterna går isär om i vilken grad skogen bör brukas och i brukandet är föryngringar en grundbult.

Det bör vara ett enkelt vägval. Bra föryngringar med bra plantor är en nyckel inför framtiden. Det finns mycket mer att göra för att ta vara på hela potentialen.

Läs mer: 

Miljöpartiet riskerar att gå vilse i skogen 

Angeläget att fånga helheten i förslaget