Så läser du din skogsbruksplan
Rätt använd är skogsbruksplanen ett kraftfullt verktyg för att planera skogsskötseln. Men det är inte alltid helt lätt att läsa planen och det gäller att se upp för fallgroparna.
För skogsbruksplaner kan det, precis som med alla dokument med mycket information, finnas delar och detaljer som är mindre enkla att förstå sig på och det finns en del fallgropar i skogsbrukplanen som man bör se upp med.
– En fallgrop är att man inte själv var med när skogsbruksplanen upprättades och att man därför inte har koll på hur informationen i planen har uppdaterats sedan den gjordes, säger Hans-Ulrich Kalnins, expert på skogsbruksplaner på Skogsstyrelsen.
Missvisande
En skogsbruksplan som är några år gammal kan fortfarande vara adekvat och säga mycket men den också vara ganska missvisande om den inte uppdaterats.
– På några år kan exempelvis stormar, bränder eller skogsskötselåtgärder ha förändrat väldigt mycket.
Fakta: PEFC-anpassad skogsbruksplan
Certifieringssystemet PEFC omfattar i Sverige 15,7 miljoner ha skogsmark, över 47 000 skogsägare och 3400 entreprenörer.
En PEFC-anpassad skogsbruksplan är grunden för certifieringen och ska innehålla skogsägarens målsättning för skogsbruket, en beskrivning av fastigheten som helhet och avdelningsbeskrivningar. Planen ska innehålla en karta med fastighets- och ägoslagsgränser och varje avdelning ska ha en målklass som anger det långsiktiga skötselmålet. Av skogsbruksplanen ska fastighetens avsättningar för natur‐ och/eller social hänsyn framgå. Den som gör planen ska ha kompetens i naturvärdesbedömning och planläggning och delta i regelbundna kalibreringsövningar.
Exempel på beståndsvisa uppgifter i en PEFC-anpassad skogsbruksplan:
• Areal
• Ålder
• Målklass
• Trädslagsfördelning
• Ståndortsindex
• Huggningsklass
• Volym
• Markfuktighetsklass
• Åtgärdsförslag
• Uppgifter om fornminnen och kulturmiljöer.
• Områden av vikt för friluftsliv och rekreation
Levande dokument
En annan fallgrop med skogsbruksplaner är att man själv varit med när planen upprättades men att man sedan inte använt sig av den.
– Det är viktigt att se skogsbruksplan som ett levande dokument och att dokumentera de åtgärder som görs i skogen, säger Hans-Ulrich Kalnins.
Spara dokument
Det kan exempelvis handla om att när man gjort en föryngring så dokumenterar man vilka åtgärder som gjordes, vilka plantor som sattes, en beskrivning av hur arbetet gick och vilka förutsättningar som rådde.
– Kom också ihåg att spara stambrev och andra dokument, påminner Hans-Ulrich Kalnins.
Fakta: 3 fallgropar att se upp med
Åtgärder som har gjorts har inte uppdaterats i planen.
Skador på skogen har inte dokumenterats.
Håll koll på måttslagen. Det är skillnad på fastkubikmeter och skogskubikmeter
Kom ihåg att uppdatera
När man uppdaterar sin plan ska man inte glömma bort att också dokumentera exempelvis skador på skogen, vindfällen och annat som händer i skogen.
– Den information som dokumenteras är viktig för det fortsatta arbetet med skogsbruksplaner, men också viktig information för framtida generationer.
Rätt mått
Ytterligare en fallgrop i skogsbruksplanerna är användningen av måttslagen. Skog mäts i kubikmeter både som stående skog och som virke, men det är inte samma kubikmeter. I en skogsbruksplan används skogskubikmeter som ett mått för att beskriva volymen av stående skog.
Skogskubikmeter är hela stamvolymen med bark ovan stubbskäret. Fastkubikmeter, eller kubikmeter i fast mått under bark, som det egentligen heter, är vedvolymen utan bark och med toppen borträknad. Det är ett vanligt mått vid försäljning av virke efter avverkning.
Fakta: Viktiga mått
m3fub: Fastkubikmeter.
Kubikmeter i fast mått under bark är vedvolymen utan bark och med toppen borträknad. Det är ett vanligt mått vid försäljning av virke efter avverkning.
m3sk: Skogskubikmeter.
Ett mått på den växande stående skogen. Trädets volym, utan grenar och ovanför det tänkta stubbskäret. Barken och toppen av trädet räknas med.