"Så här var det inte tänkt att fungera"

Bakom starten av föreningen ligger ett missnöje med hur systemen för nyckelbiotoper och naturreservat fungerar.

– Vi är inte emot nyckelbiotoper och naturreservat, men det var inte så här det var tänkt att hanteras när det infördes på 1990-talet. Parterna hade inte klart för sig vilka arealer det skulle röra sig om, säger Lars-Erik Klockar, som själv äger en mindre skogsfastighet i Rättvik.

Effekten bir motsatt

Han påpekar bland annat att de frivilliga avsättningarna nu är mycket större än man ursprungligen räknat med.

– Bara i Rättviks kommun finns nästan 1 000 nyckelbiotoper som markägarna aldrig kommer att få ersättning för. Ofta omfattar nyckelbiotopen hela fastigheten eftersom det inte är omarronderat.

Lars-Erik Klockar tycker att systemet är helt bakvänt.

– Om man sköter sin skog så att det blir höga naturvärden så bestraffas man genom att marken, som kanske funnits i släkten i generationer, beslagtas. Istället borde staten jobba med uppmuntran så att det skapas mer naturvärden.

Personligt upprop

Och i de fall man faktiskt är berättigad till ersättning så dröjer det ofta alldeles för länge, anser Lars-Erik Klockar, och nämner exempel på skogsägare som fått vänta 20 år på reservatsersättning.

– Konfiskeringen av mark bidrar till avfolkningen av landsbygden. För till exempel jordbrukare och mjölkbönder är skogen ofta ett viktigt tillskott.

Han har även tidigare engagerat sig i olika skogsfrågor: Skogsägarnas rätt i jaktvårdsområdena och fått igenom en lagändring av skattereglerna vid omarrondering. Redan 2008–2009 startade han ett personligt upprop mot nyckelbiotoper. Det fick över 1 300 underskrifter, och nu drar föreningen i gång ett likadant upprop igen.

– Det finns andra som engagerar sig i äganderätten, LRF har nyligen anställt fem experter till exempel, men det är också viktigt att visa att det finns ett brett stöd på gräsrotsnivå och därför vill vi att så många som möjligt ansluter sig till föreningen, avslutar Lars-Erik Klockar.