Så här gör du en skogsbruksplan
Kärnan i en skogsbruksplan är fältinventeringen i skogen. Där samlas all intressant skoglig data in. Det är information som beskriver hur skogen ser ut.
Förarbetet handlar om att gå igenom och analysera det material som redan finns om fastigheten. Numera finns ofta, men inte alltid, en äldre skogsbruksplan att utgå ifrån.
Foton och kartor underlag
Som underlag i förarbetet finns också ortofoton, som är flygbilder över skogen, och kartor, i första hand fastighetskartan och satellitbilder. Under förarbetet gör också planeraren en avstämning mot Skogsstyrelsens nyckelbiotops- och sumpskogsinventeringar samt länsstyrelsens fornminnesinventering.
– Dessutom kan det också finnas annat material registrerat på fastigheten som kommun, länsstyrelse eller andra har sammanställt, säger Hans-Ulrich Kalnins, expert på skogsbruksplaner på Skogsstyrelsen.
Diskuterar målen
Det är också under förarbetet som planläggaren diskuterar med skogsägaren om målen som ska ligga till grund för skogsbruksplanen. Ofta görs också en preliminär indelning i avdelningar med målklassningar. Målklassningen visar hur varje avdelning ska uppfylla de båda målen produktion och miljö.
De vanligaste klassningarna är PG, produktion med generell miljöhänsyn, PF(K) som är produktion med förstärkt miljöhänsyn, NO som betyder naturvård ostört samt NS som innebär naturvård med skötsel.
Tidskrävande arbete
Fältarbetet är den mest tidskrävande delen av att göra en skogsbruksplan. Hans-Ulrich Kalnins menar att normalt ägnas 60–70 procent av tiden åt fältarbetet i skogen. Med bakgrundsmaterialet och den preliminära indelningen i avdelningar med målklassningar i ryggsäcken ger sig planeraren ut till fastigheten för att samla in skoglig data för varje avdelning.
Gränser ska framgå
Avdelningarna är numrerade och gränserna finns utmärkta på en karta. Där ska även ägoslagsgränserna framgå tydligt. Alltså vilka typer av mark det finns med hänsyn till karaktären och brukning. Den data som samlas in för avdelningarna är fältarbetet visar fördelningen av trädslag, huggningsklass, ålder, ståndortsindex, volymer, fuktighetsklass på marken och förslag på åtgärder.
– Det finns en hel massa andra data man kan välja att samla in beroende på vilka mål man har med sitt ägande, säger Hans-Ulrich Kalnins.
Ålder och volym
I avdelningsbeskrivningen visas trädslagsfördelning oftast i procent medan huggningsklassen visar i vilket utvecklingsstadium avdelningen är och ståndortsindex anger markens produktionsförmåga. I beskrivningen finns också beståndets genomsnittsålder och volymen i skogskubikmeter per hektar.
– Under fältarbetet görs också den slutgiltiga indelningen av fastighetens avdelningar, säger Hans-Ulrich Kalnins.
Beskrivning av avdelningar
För varje avdelning anges också åtgärdsförslag baserat på den skogliga datan. När fältarbetet är klart återstår att sammanställa skogsbruksplanen med beskrivningar av alla avdelningar och stämma av den med skogsägaren.