Efter ett historiskt beslut i EU-parlamentet nyligen kommer EU att dra ned på jordbruksbudgeten 2014–2020, vilket aldrig tidigare har hänt. Det svenska jordbruket förlorar mer ur EU-kassan än genomsnittet. Det svenska gårdsstödet minskar med 15 procent och EU-pengarna till vårt landsbygdsprogram dras ned med så mycket som 21 procent (mätt i fast penningvärde och 2011 års växelkurs). Visserligen tillkommer sedan en svensk medfinansiering, men det handlar om mindre pengar i landsbygdsprogrammet, särskilt under 2014 och 2015.
De sista pusselbitarna i Cap-reformen har under hösten lagts på plats. Krutröken har skingrats efter striden om EU-budgetens finansiering och man kan nu skönja en ny karta över fördelningen av Cap-stöden mellan länderna under 2014–2020.
Totalt sett minskas jordbruksbudgetens värde med 13 procent, jämfört med perioden 2007–2013 (räknat i 2011 års växelkurs). Och då ska ändå bönderna i det nya medlemslandet Kroatien få sin del. Av denna krympta budget går en större del än tidigare till de östeuropeiska länderna, som successivt har fått ut mer av CAP sedan 2005 då många trädde in i EU.
Den förestående Cap-reformen leder till ytterligare omfördelning och utjämning av gårdsstöden, vilket gynnar de flesta av de nyare medlemsländerna och i synnerhet de baltiska staterna. Blickar man bakåt till 2005 så har åtskilligt hänt. Ett exempel är Frankrike som traditionellt har fått ut mest av Cap. 2005 fick Frankrike närmare en fjärdedel av EUs gårdsstöd. 2020 kommer siffran att ha sänkts till 17,6 procent - beroende på att fler länder ska dela på budgeten och på att de franska bönderna får dela med sig av höga arealbundna stöd.
Även Sverige har sett sin andel av EUs samlade gårdsstöd sjunka till följd av EUs utvidgning. Från cirka 2 procent 2005 till 1,64 procent 2014. Men under de kommande åren höjs Sveriges andel en liten aning, till följd av Cap-reformens utjämning av gårdsstöden. Detta resulterar dock inte i mer pengar till svenska bönder eftersom jordbruksbudgeten ju samtidigt krymper.
Redan i år får den bantade EU-budgeten konsekvenser, eftersom EUs finansiella år startar i mitten av oktober. Det kommer lantbrukarna att märka då de får sina gårdsstöd utbetalda den 2 december. På belopp över 2 000 euro reduceras beloppen med 2,45 procent som en följd av åtstramningen. Vad som sker nästa år är inte klart. En ny budget sätter ju en snävare ram för utbetalningarna, men reglerna för de nya gårdsstöden är ännu inte på plats. Hur mycket stöden minskar övergångsåret 2014 kan Jordbruksverket ännu inte säga.
Den stora Cap-reformen är nu i hamn på EU-nivå efter flera års diskussioner, men en sak återstår. Nämligen ministerrådets formella klubbslag i december.