Hos oss i Ryssland anses sedan gammalt att säd och bröd är alltings herre. I det folkliga talesättet återspeglas hela den betydelse som jordbruk och spannmålsproduktion har för människan. Livsmedel är livets viktigaste resurs. Nivån på livsmedelsförsörjningen är det första kriteriet vid en bedömning av livskvaliteten.
Av denna orsak känner Ryssland allvarlig oro med anledning av den fortsatt akuta globala livsmedelskrisen. Den har utvecklats under inverkan från många faktorer, såväl befolkningstillväxten på jorden som de ändrade tillgängliga matransonerna. Det handlar också om utvecklingen av tillverkningsprocesser för biobränsle från livsmedelsråvara, klimatförändringens påverkan på skördeutfallet och mycket annat.
Det är förståeligt att den mesta uppmärksamheten idag har förskjutits till den ekonomiska krisen. Problemen på livsmedelsmarknaden har emellertid inte försvunnit. De kommer tvärtom att bli än mer aktuella för länderna i samband med att man försöker ta sig ur krisen. Idag har konsumenternas globala efterfrågan på livsmedel sjunkit överallt. I de rika länderna ser vi en enklare och billigare varukorg. I de fattiga länderna förvärras svälten. Som motvikt till den ”gyllene miljarden” har det uppstått en ”svältande miljard”, och det handlar just om de människor, vars inkomster enligt det internationella klassificeringssystemet inte ger dem tillgång till en minimalt nödvändig mängd livsmedel.
För Ryssland är spannmålsproduktionen en traditionell bransch, och utvecklingen inom branschen bestämmer inte bara tillgången på spannmålsprodukter utan även effektiviteten inom animalieproduktionen. Intäkterna från spannmålsförsäljning utgör en stor del av jordbruksproducenternas vinster.
Jag vill också påpeka att möjligheterna att utöka de sådda arealerna i de flesta regioner på jorden redan är praktiskt taget uttömda. Ryssland intar å sin sida en ledarposition i fråga om areal och kvalitet på tillgänglig jordbruksmark. Det är ingen tillfällighet att det i Paris sedan 1899 hos den Internationella byrån för mått och vikt vid sidan av arkivmetern i platina finns en kubikmeter svartjord från området omkring Voronezj som mönster för struktur och bördighet hos bra jordbruksmark. I vårt land ligger nästan 40 % av världens totala yta av svartjord, det vill säga den jord som har den allra högsta naturliga bördigheten, vilket utgör en betydelsefull konkurrensfördel. I en situation av livsmedelskris kan ryska jordar som legat obrukade sedan 1991 (det handlar om 20 miljoner ha) åter tas i bruk.
Rysslands andel av världens totala spannmålsproduktion utgör endast cirka 5 %, medan landets resurser i fråga om odlingsbara arealer uppgår till minst 14 %. Ur den synpunkten är våra framtida möjligheter som exportör till hela världen uppenbara. Intressanta lösningar kan vara effektiv användning av Rysslands biologiska jordpotential och övergång till en fullvärdig produktionsstruktur som motsvarar landets biologiska och klimatologiska zoner. Denna fråga måste emellertid utredas ytterligare med hjälp av expert- och forskarsamfundet.
Ryssland avser att vidga området för sina spannmålsleveranser och träda in på nya marknader i länderna i Sydostasien (med framtidsperspektivet att organisera en ”utvecklingskorridor i öst”). Vi avser även att diversifiera exporten och öka andelen förädlade produkter från spannmålsgrödor. Vi är redo att vidta ytterligare åtgärder för att höja effektiviteten inom jordbruket och livsmedelsproduktionen, skapa gynnsamma förutsättningar för innovationer och ge effektiva jordbruksproducenter tillgång till mark och kapital.
Jordbruksproduktionen kan bara bli effektiv med tillgång till adekvat infrastruktur för lagring och transporter. Vi ser därför aktivt stöd till infrastrukturprojekt som en av de viktigaste uppgifterna för den närmaste framtiden. Det handlar om modernisering och byggande av ny silokapacitet och utveckling av ett system av transportnät, omlastningskapacitet i hamnar vid hav och vid floder. Ett av verktygen för aktiv statlig påverkan på dessa processer blir bildandet i Ryssland av ett ”Sammanslaget spannmålsbolag”. Det kommer att agera på spannmålsmarknaden som vilken annan aktör som helst. Men bolaget kommer samtidigt att ha vissa statliga uppgifter, som till exempel att genomföra interventioner, leveranser inom ramen för överenskommelser mellan regeringar och en rad andra uppgifter.
Alla dessa frågor kommer att diskuteras i början av juni på ett världsomfattande spannmålsforum i Sankt Petersburg. Det är vårt land som tagit initiativet. Och vi är säkra på att en öppen dialog kommer att ge möjlighet att ta itu med lösandet av många svåra frågor på livsmedelsområdet.