Rostig såg öppnade för digitala innovationer

En gammal rostig timmersvans fick uppdraget att öppna upp det nya digitala Skogsdatalabbet vid SLU. Inom ramarna för projektet är det meningen att skogsnäringen ska ta nya innovativa steg in i den digitala tidsepoken med stöd av forskarnas rön och data.

Gammalt och nytt. SLUs vicerektor Erik Fahlbeck invigde i dag digitala Skogsdatalabbet i Umeå genom att kapa en björkstam med en rostig timmersvans. Johan Fransson, prefekt för institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU, som äger labbet ser nöjd ut.
Gammalt och nytt. SLUs vicerektor Erik Fahlbeck invigde i dag digitala Skogsdatalabbet i Umeå genom att kapa en björkstam med en rostig timmersvans. Johan Fransson, prefekt för institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU, som äger labbet ser nöjd ut.

Det var SLUs vicerektor Erik Fahlbeck som i dag invigde Skogsdatalabbet i Umeå genom att kapa en björkstam med timmersvansen.

– Ledordet i samhället är samverkan och det lever vi upp till genom insatser som Skogsdatalabbet. Jag är övertygad om att många bra saker kommer att komma ut av det här och förhoppningsvis öppnar vi för nya innovationer, sade han.

Intresserade välkomna

Representanter för skogsbruket, kommuner, myndigheter och andra intresserade var med på invigningen av labbet som lockat många.

Rent konkret handlar Skogsdatalabbet det om att SLU i ett rum ställer två kraftfulla datorer som är sprängfyllda med programvara där universitetets samlade kunskap finns. Hit är intresserade välkomna.

Projektledare för Skogsdatalabbet är Anna-Lena Axelsson som är forskare vid institutionen för skoglig resurshushållning.
Projektledare för Skogsdatalabbet är Anna-Lena Axelsson som är forskare vid institutionen för skoglig resurshushållning.

– Vi är fyra personer kopplade till labbet, men på institutionen för skoglig resurshushållning finns över 100 forskare och experter som är beredda att hjälpa till. Det kan handla om att ta fram skogliga data, göra långtgående analyser av laser- och inventeringsdata för ett visst skogsområde, säger projektledaren Anna-Lena Axelsson.

”Kunskap som inte används är värdelös”

Hon säger att det även kan handla om att någon vill lära mer om digital teknik som forskarna har kunskap om. Exempelvis kan man få möjlighet att testköra drönare, testa VR-teknik eller veta mer om laserskanning.

– Även om vi tror att bolag, konsulter och myndigheter kan vara mest intresserade så får naturligtvis även enskilda skogsägare med behov av analyser eller som vill testa teknik komma hit till labbet. Kunskap som inte används är värdelös så det känns verkligen jättebra att vi öppnar upp för samverkan på det här breda sättet, säger Anna-Lena Axelsson.