Robothund kan markbereda i framtiden
Att markberedning kommer att behövas även i framtiden är de flesta överens om. Men hur den kommer att se ut och vem – eller vad – som ska utföra den är oklart. Kanske är lösningen en robothund?
Att markberedning kommer att behövas även i framtiden är de flesta överens om. Men hur den kommer att se ut och vem – eller vad – som ska utföra den är oklart. Kanske är lösningen en robothund?
En bra markberedning behövs för att plantan eller fröet ska kunna få en optimal förutsättning för att överleva och växa. Men går markberedning och föryngring att göra på ett annat sätt, var en av frågorna under Kungliga skogs- och lantbruksakademin seminarium om markberedning.
Olle Gelin på Skogforsk ser att en maskin med autonom navigering, eller kanske fjärrstyrd, finns färdig att gå i fält inom en relativt snar framtid. Det ”ska bara” läggas lite pussel först.
– Plattformarna finns, digital information finns, sensorer finns – när vi kan lösa det här pusslet så kan vi få till maskinen. Men det krävs samarbete och även standardiseringar, maskintillverkare måste få hjälp. Det ligger hos skogsbolagen att önska ny teknik, och kanske även betala för den, säger han.
Olle Gelin ger ett exempel med roboten Walking Dog från amerikanska företaget Boston Dynamics. Han jämför prisutvecklingen hos drönare med robothunden som har en prislapp på ”lite mindre än en bil”, som tillverkaren uppger.
– Jag är övertygad att liknande kommer att gå att köpa på Clas Ohlson för någon tusenlapp om några år. Då kan man släppa ut ett gäng på hygget, de kan gå och söka upp och plantera i perfekta planteringspunkter, gå fram till väg för att hämta nya plantor, punktvattna där det behövs och skrämma bort älg. De kan jobba dygnet runt, skapa optimal kvalitet och de gör alltid rätt utifrån de protokoll vi skapar för dem, säger han.
När det gäller fjärrstyrda markberedare menar Olle Gelin att det skulle kunna går mycket fortare att få ut i fält.
– Redan i morgon skulle vi kunna konvertera traditionella markberedare med de autonoma system vi har i dag och köra i terräng med fjärrstyrt. Vi, tillsammans med Finland som sitter i samma båt, har kapacitet att utveckla världsledande system, säger Olle Gelin.
Det finns hinder in vägen för utvecklingen av ny teknik, som oftast är mycket dyr.
– Ny teknik får helst inte kosta mer än gammal, och gör den det ska det i så fall vara multiteknik som kan räkna hem kostnaden snabbt. Men tillverkare behöver få input från näringen för att kunna våga satsa på ny teknik, säger Linda Nyström på Skogstekniskt kluster.
Enligt Jonas Bergquist på Skogsstyrelsen markbereder vi mer än vi skulle behöva göra.
– Vi behöver egentligen bara markbereda runt fem procent av marken – om vi kan få precision. Men vi ligger på det tiodubbla för att vi tekniskt sett inte klarar av precisionen, säger Jonas Bergquist, Skogsstyrelsen, under Kungliga skogs- och lantbruksakademins seminarium om markberedning.