Replik: SLU saknar hållbar tankegång om älgen

Min debattartikel i Skogsland nummer 46 föranleddes av ett par olika debattartiklar från företrädare för SLU i bland annat SvD, där ett antal professorer framförde att vi borde öka viltstammarna och att jordbrukarna och skogsägarna i praktiken måste finna sig i att vildsvinen förstör grödorna och att älgen äter upp tall- och lövskog.

Det påstås leda till ökad mångfald. I ett inslag i morgon-TV påstod en annan professor inför förvånade programledare att den svenska älgstammen är frisk. Docent Margareta Stéen hävdar däremot att älgarna är sjuka och dör i drivor. SLU framför med andra ord den åsikt som man tycker passar för tillfället i stället för att redovisa en genomtänkt och hållbar tankegång.

Det skadar tilltron till SLU som har en skogsfakultet för att analysera skogens utveckling. En trolig förklaring är att man inte vill kritisera Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas inkompetenta och ansvarslösa älgförvaltning som stöds av riksdagens privata jaktklubb (utskott). Det kan ju påverka tilldelningen av forskningsmedel. Eftersom de berörda myndigheterna förutsätts granska sin egen förvaltning blir det ännu allvarligare att forskare inte vågar framföra kritik. Hela den statliga jaktadministrationen är ett kompisgäng som stoppar all insyn i pengarullningen och med grundlagsbrott och andra olagliga beslut tar ifrån skogsägarna tidigare jakträttigheter.

Den miljöförändring Stéen lyssnar efter finns redan väl belagd i rapporter från Skogsstyrelsen sedan mer än ett årtionde tillbaka. Staten tvingar genom sin tvångslagstiftning inom skogsvården och jakten fram en miljöförstöring som också påverkar älgstammen negativt genom svält, fallande slaktvikter och sjukdomar som Steen redovisat. Lantbruksuniversitet hävdar att vi ska öka en sjuk älgstam men noga ta reda på vilka sjukdomar älgarna får medan de svälter ihjäl. Det tycker centerpartister och moderater i jaktklubben är bra för det stoppar, för stunden, en nödvändig förändring av statens miljöförstörelse.

I Falköping finns enligt Skogstyrelsens inventering 114 älgar per 1000 ha älgbetesareal. Ändå sänktes mitt grannlags licens från 14 till 11 älgar. De sköt fullt på två dagar utan att jaga på hela marken. De straffas av länsstyrelsen för att de inte gått med i ett skötselområde. Det systemet skapade landsbygdsministern.

En genomtänkt och mer trovärdig hållning hos SLU är att man redovisar en ide om hur stor älgstammen bör vara för att skogen i södra Sverige ska återhämta sig och skogsägarna skall våga föryngra med tall och löv. Ett lämpligt första steg kan också vara att, som Jägarnas Riksförbund föreslår, införa en veckas allmän jakt så att vi markägare återfår den rätt att jaga som centern och moderaterna stulit från oss.

undefined

undefined