Reningsverksslam på åker ingen kretsloppslösning
I ett inlägg i slamdebatten i Land Lantbruk förordar ordföranden i Revaqs styrgrupp kretslopp som en riktig princip för samhället.
Detta är ju bra, men kopplingen som görs mellan kretslopp och spridning av slam från kommunala reningsverk på åkermark är inte bra. Avsikten med reningsverk har aldrig varit att åstadkomma ett kretsloppsamhälle, utan att rena avloppsvatten med olika ursprung och från olika håll i samhället. Restprodukten slam i reningsverken blir, som alla vet, en blandning av nyttiga växtnäringsämnen och skadliga/giftiga ämnen även om det är certifierat.
Om slammet från kommunala reningsverk sprids på åkern kan det visserligen innebära att näringsämnen som fosfor hittar in i ett kretslopp, eftersom mycket av fosforn kommer från åkern, via maten vi äter. Det som däremot inte kommer från åkermarken, är mycket av de tungmetaller och främmande kemiska substanser som koncentrerats i slammet. Genom att sprida reningsverksslam på åkern, revaqcertifierat eller ej, skapas ett flöde av oönskade och giftiga substanser från samhället till åkern, istället för ett kretslopp.
Eftersom vi nu har ett samhälle med reningsverk får vi försöka hitta bättre lösningar för slammet därifrån. Att plocka ut fosforn, på ett eller annat sätt och återföra den rena fosforn till åkern är en kretsloppslösning för fosfor. På sikt bör toalettavfallet så klart hanteras för sig, för att bättre passa i ett kretslopp och mycket arbete satsas nu på detta i flera kommuner, ofta i samarbete med organisationer som LRF och hushållningssällskap.
undefined