Förena hållbarhet och beredskap i livsmedelspolitiken

Geopolitiska kriser, klimatförändringar och ökande kostnader har gjort sårbarheterna i Europas pressade livsmedelssystem synliga. Samtidigt har många aktörer, inte minst inom jordbruket, svårt att nå lönsamhet, vilket begränsar nödvändiga investeringar. Resiliens handlar varken om kortsiktiga lager eller isolering. Det handlar om att utveckla livsmedelssystem som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara över tid. Det innebär att diversifiera produktionen, minska beroendet av insatsvaror och anpassa kostmönster till hållbar produktion, samt styrmedel. Rätta incitament gör det enklare för både producenter och konsumenter att göra rätt.

Analyser inom Mistra Food Futures visar att vi med riktade åtgärder kan bygga starka, hållbara och resilienta livsmedelssystem som står emot kriser, stärker konkurrenskraften och säkrar en trygg livsmedelsförsörjning. Att stärka livsmedelsberedskapen utan att samtidigt driva omställning mot hållbarhet är ineffektivt. Detta eftersom investeringar, beteenden och beslut då riskerar att inte bidra till båda målen, med resursslöseri och onödigt höga kostnader som följd.

Våra rekommendationer till europeisk och nationell politik pekar ut långsiktiga vägar mot resilienta, ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara livsmedelssystem. De visar också hur riktade styrmedel och investeringar kan avlasta Europas pressade livsmedelssystem.

1. Utgå från ett systemperspektiv på livsmedelsvärdekedjan som kopplar ihop konsumtion och produktion. Handel kan frikoppla produktion och konsumtion, men deras starka kopplingar måste beaktas i livsmedelsstrategier och styrmedel.
2. För hälsa, miljö och konkurrenskraft krävs omställning av såväl produktion som konsumtion. Hållbar produktion och konsumtion måste utvecklas parallellt för att inte högre kostnader ska tränga undan hållbara alternativ.
3. Främja jordbruksmetoder som stärker resiliens och miljönytta. Forskning visar att miljömässigt hållbar produktion kan minska jordbrukets beroende av externa resurser och samtidigt stärka beredskap och resiliens.
4. Lyft fram blå mat – en strategiskt viktig livsmedelskategori. Den blå maten är en strategiskt central livsmedelskategori med hög diversitet som stärker förutsättningarna för hållbara och resilienta livsmedelssystem

Ingen aktör kan genomföra omställningen ensam. För verklig förändring krävs samarbete mellan politik, näringsliv, forskning och konsumenter. Kunskap finns för att skapa förändring, utmaningen ligger i genomförandet. Det behövs tydliga mål, långsiktiga spelregler och en politik som skapar konkurrensneutrala förutsättningar, vilket också bekräftas i Klimatpolitiska rådets analyser.

Att förena hållbarhet och beredskap i livsmedelspolitiken är inte ett avvägande mellan mål, utan en strategisk investering som rustar oss för både dagens behov och framtidens utmaningar.

Helena Hansson, professor vid institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet

Per-Anders Hansson, professor vid institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet 

Line Gordon, professor vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

Malin Jonell, fil dr och forskare vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, och vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga vetenskapsakademin

Hanna Karlsson Potter, fil dr och forskare vid institutionen för energi och teknik, Sveriges lant bruksuniversitet

Johan Karlsson, fil dr och forskare vid institutionen för energi och teknik vid Sveriges lantbruksuniversitet

Therese Lindahl, fil dr och forskare vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga vetenskapsakademin

Martin Persson, Biträdande professor, fysisk resursteori, rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers 

Elin Röös, docent och lektor vid institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet 

Sarah Säll, fil dr och forskare vid institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet

Vivian Wei Huang, docent och universitetslektor vid institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet