Helena Gohde

Kvinna märker träd med orange sprayfärg i skogsmiljö.

alm2.jpg

Det pyser och fräser om sprejburken med rödorange färg som Amanda Overmark använder för att märka ut de almar som är döda och ska fällas. För dagen görs inventeringen i ett naturreservat lite norr om Visby och luften fylls av den fräna sprejdoften som känns malplacerad i skogen.&nbsp;– Den här almen har insjuknat i sommar, man kan se de vissna löven. De borde inte se ut så här än, inte förrän senare i höst, säger hon.Med sin kniv skär hon ett jack i barken och visar de svarta streck som är ett annat tecken på att almen är sjuk. Efteråt bränner hon av kniven med en brännare. Det är viktigt att inte föra smittan vidare mellan träden.<h2>Fler almar drabbas</h2>Almsjukan upptäcktes på Gotland för ungefär 20 år sedan och har ökat konstant sedan dess. Svampen som orsakar sjukdomen sprids mellan träden via almsplintborren, smittade verktyg och almved. De senaste åren har antalet angripna almar på Gotland ökat, från uppemot 4&nbsp;000 smittade almar 2021 till 7&nbsp;200 enligt förra årets inventering. Siffrorna efter årets inventering är inte klara.– Hade bekämpningen upphört då hade alla bestånd varit borta inom 15 år. Vi ser att det är ett arbete som fungerar som behöver fortsätta, säger Amanda Overmark.&nbsp;

Person håller en smartphone med en karta över Gotland.

alm9.jpg

På Gotland finns Europas största bestånd av lundalm, totalt finns det ungefär 2,3 miljoner almar enligt Riksskogstaxeringen, och man hittar ständigt nya exemplar. Ändå är hotet mot almen akut. Varför?&nbsp;– Det finns många almar men allt färre stora almar. När trädet blir runt fem centimeter i diameter blir det intressant för almsplintborrens äggläggning, men kan även innan dess drabbas av borrens näringsgnag. Beståndet minskar samtidigt som almsjukan ökar, vi ser en tydlig ökning i vissa områden, säger Amanda Overmark.<h2>Uppdrag från regeringen</h2>Inventeringen av almbestånden har under sommaren fått en rejäl skjuts framåt. I våras fick Skogsstyrelsen på Gotland ett uppdrag av regeringen att bekämpa sjukdomen över tid. För det får man 6,5 miljoner kronor årligen, pengar som används till inventering, avverkning och för att oskadliggöra alla sjuka almar.&nbsp;– En förutsättning för det här uppdraget är att vi gör det tillsammans med markägaren. När vi hittat en sjuk alm meddelar vi markägaren och erbjuder oss att fälla, skota ut och flisa träden. De allra flesta vill ha hjälp med det medan en del vill ha kvar veden, säger Amanda Overmark.&nbsp;

Hand skalar bark från träd täckt av murgröna.

alm5.jpg

Markägare har rätt att behålla veden eftersom de äger träden. Men träden behöver barkas eller flisas innan våren kommer eftersom en hög med smittad almved annars bidrar starkt till smittspridningen. Markägaren behöver lämna information till Skogsstyrelsen om hur veden ska hanteras och en inspektion kommer att göras.– Det kommer att bli hårdare. Vi har tyvärr sett fall där markägaren har lovat att åtgärda veden men inte gjort det. Då går det att se en explosion av almsjuka två, tre kilometer runt den högen med almved, säger Amanda Overmark.<h2>Hårdare tag med vite</h2>Från och med i mars i år har Skogsstyrelsen fått skarpare verktyg för att se till att markägaren följer direktiven. Då blev nämligen almsjukesvampen upptagen som en växtskadegörare i växtskyddsförordningen. För Skogsstyrelsen innebär det nya möjligheter att förelägga markägare, även mot vite, om att vidta åtgärder för att begränsa spridningen av almsjuka.&nbsp;I mitten av september tog Skogsstyrelsen ett nytt beslut om att bara ge två alternativ för markägaren att hantera almsjukan på sin mark. Antingen att Skogsstyrelsen gör hela arbetet med fällning, skotning och flisning, eller att markägaren gör allt arbete själv om denne vill behålla veden.– Vi vill kunna arbeta mer effektivt och systematiskt med bekämpningen och samtidigt tydliggöra markägarens ansvar nu när vi kommer arbeta mer utifrån växtskyddsförordningen, säger Amanda Overmark.&nbsp;

Hand håller en kvist med torra löv i skogen.

alm11.jpg

Hittills i år har Skogsstyrelsen tagit tre beslut om föreläggande med vite.– Bedömningen utgår från hur stor skadan blir, med ett träd kan det röra sig om cirka 10 000 kronor, men har man 50 kubik ved kan det bli betydligt mycket mer. Det finns en förväntan om att markägaren ska ta sitt ansvar, säger Amanda Overmark.Förutom satsningen på bekämpning av almsjukan görs satsningar på forskning kring att förädla alm, och även ask, med en ökad resistens mot almsjuka respektive askskottssjuka som mål.– Almsjukan kan inte utrotas men den kan begränsas tills det finns ett genetiskt material som är resistent och som kan börja planteras ut. Almen är värd att bevara rent generellt men också för de arter som är knutna till den och för dess kulturhistoriska värde, säger Amanda Overmark.

<h3>Almsjukan finns i hela landet</h3>Kan drabba alla inhemska arter av alm. Sjukdomen sprids främst av almsplintborre, som bär på svampens sporer, men också genom att smittade verktyg används på friska almar. Almsjuka kan också spridas lokalt genom rotkontakt mellan almar.Almsplintborre övervintrar som vuxna larver i de angripna almarna. Därför måste träden avverkas och destrueras så snart de upptäcks, antingen genom flisning eller avbarkning. Bark, flis och grenar behöver eldas upp.Nysmittade almar får gula blad i delar av kronan under juli till augusti. Snabbt blir kronans löv bruna och torra löv och sitter ofta kvar ända in på vintern. Ibland kan det vara svårt att fastställa att det rör sig om just almsjuka och då bör du ta ett grenprov.Om bekämpning av almsjuka ska ge resultat måste den genomföras konsekvent på alla marker inom ett stort sammanhängande område.I bebyggda områden ansvarar kommunen (utom på Gotland) för almsjuka träd. Står trädet riskabelt till kan plan- och bygglagen gälla. Kontakta din kommun om du är osäker.Om ett almbestånd står enskilt så är det endast människan som kan sprida almsjukan dit, eftersom almsplintborren bara kan flyga tre kilometer.Det är bara på Gotland som almsjukan bekämpas aktivt men man bör tänka på att minska spridningen även i resten av landet. Till exempel genom att sterilisera verktyg som kan vara smittade och inte placera almved i närheten av ett frisk bestånd.Vaccination av träd ger ett gott skydd, men behöver göras varje år. Det kan vara ekonomiskt försvarbart om man har ett stort träd som man vill bevara eller värnar särskilt om eller bevara en kulturmiljö, som till exempel på en kyrkogård.<h3 class="source">Källa: Skogsstyrelsen</h3>

Med nya pengar för bekämpning av almsjukan kan Skogsstyrelsen på Gotland öka takten för att hitta sjuka almar. Dessutom möjliggör den nya klassningen av almsjukesvampen hårdare tag mot markägare som inte gör sitt för att begränsa smittspridningen.

Kampen mot almsjukan på Gotland intensifieras. Skogsstyrelsen tar till skarpare åtgärder med hot om vite för markägare som inte tar sitt ansvar för att minska smittspridningen.

Skogsstyrelsen skärper kampen mot almsjukan

Skogsbruk

Strängare regler för markägare mot almsjuka: Skogsstyrelsen kan nu utfärda föreläggande med vite för att säkerställa åtgärder.

Kampen mot almsjukan trappas upp

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera