Regeringen täpper till kryphål i Jordförvärvslagen
Juridiska personer kommer i framtiden inte att kunna förvärva lantbruksegendom utan att samtidigt avstå annan lantbruksmark. Lagändringen är tänkt att gälla från och med 2027.
Överförande av lantbruksfastigheter från fysiska till juridiska personer har sedan tidigt 1900-tal reglerats i lag. Syftet var ursprungligen att bromsa skogsbolagens uppköp i norra Sverige.
Lag från 1979
Den nuvarande jordförvärvslagen trädde i kraft 1979 och innebär att det krävs förvärvstillstånd för juridiska personers för att förvärva lantbruksegendom. Det har dock funnits ett kryphål i form av förvärv genom testamente.
Detta identifierades av den utredningen som tillsattes 2023 för att se över Jordförvärvslagen. Enligt utredaren har skog och skogsfastigheter under de senaste tio åren blivit ett alltmer eftertraktat alternativ för kapitalplacering och intresset för att testamentera lantbruksegendom till en juridisk person har ökat.
Ett exempel på detta är att priset på skogsmark som ägs av juridisk person kan vara 20–30 procent högre jämfört med om egendomen ägs av en fysisk person.
Regeringen föreslår nu ändringar som innebär att juridiska personers förvärv av lantbruksegendom genom testamente ska omfattas av krav på tillstånd enligt Jordförvärvslagen. Juridiska personer och däribland bolag är i så fall skyldiga att samtidigt avstå annan lantbruksmark.
"Med förslaget säkerställs att balansen i markägandet mellan fysiska och juridiska personer bevaras. Det bidrar till en långsiktig och hållbar användning av jord- och skogsfastigheter och värnar sysselsättning och boende på landsbygden", säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett pressmeddelande.
Remissrunda väntar
Restriktionen kommer även att omfatta egendom som efterlämnats till Allmänna arvsfonden.
Nu vidtar en lagrådsremiss. Lagändringen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2027.