Med tio dagar kvar till nyårsafton presenterar regeringen till sist den nya handlingsplanen för den nationella livsmedelsstrategin. Sammantaget rör det sig enligt regeringen om satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025.
Livsmedelsstrategin som klubbades i riksdagen 2017 tar sikte på 2030. Den första handlingsplanen sträcker sig till och med 2019 och medel för arbetet har avsatts i statsbudgeten. Utöver dessa medel öronmärktes 540 miljoner kronor för arbetet med genomförandet av Livsmedelsstrategin inom ramen för Landsbygdsprogrammet.
Många i de gröna näringarna har under hösten väntat spänt på handlingsplan nummer två. De politiska diskussionerna har dragit ut länge på tiden. Enligt regeringens beslut om den nya planen avsätts totalt 846 miljoner kronor fram till 2025, varav 114 miljoner extra under 2020.
"Genom handlingsplanen kommer vi att öka attraktiviteten, stärka innovationskraften och lönsamheten och i ett längre perspektiv bidrar handlingsplanen på så sätt till ett strukturerat arbete med de utmaningar som finns i hela livsmedelskedjan", säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) i ett pressmeddelande.
Arbetet med den nya handlingsplanen är en del av januariavtalet som bygger överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.
Själva planen är på knappt tio sidor. Inriktningsmålet för ekologisk konsumtion och produktion ligger fast: 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av ekologisk jordbruksmark år 2030. Samma år ska 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen utgöras av ekologiska produkter.
Perspektivet är genomgående långsiktigt men det finns också preciseringar i ett kortare perspektiv i besluten för respektive myndighet.
Till exempel får Jordbruksverket under 2020 använda 2 miljoner kronor för att ta fram förslag på en databasinfrastruktur för lantbruket för att systematiskt lagra och använda data. Verket ska bland annat också vidareutveckla uppdraget om Nationell kunskapsförsörjning för en hållbar och konkurrenskraftig animaliesektor.
Vinnova får under 2020 använda högst 5 miljoner kronor för innovationsfrämjande arbete med fokus på livsmedelskedja. Det ska ske i nära samarbete med bland andra Sweden Food Arena. För åren 2021–2025 beräknas 2 miljoner kronor per år avsättas för uppdraget.
Forskningsrådet Formas får under 2020 använda högst 47 miljoner kronor för att finansiera det nationella forskningsprogrammet för livsmedel.
Tillväxtverket får under samma period 9 miljoner kronor för samordnande åtgärder medan det halvstatliga exportorganet Business Sweden ska genomföra ett livsmedelsexportprogram med fokus på små och medelstora företag och fortsätta satsningen på exportansvariga på tillväxtmarknader som USA, Japan och Sydostasien.
