Är det regeringens önskemål att alla ägare till småskaliga vattenkraftverk ska ruineras? Det är dags att någon tar ansvar. Det skriver Johan Hillström, ordförande Västsvensk Vattenkraftförening.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Den 1 juli 2025 återupptogs omprövningarna av Sveriges vattenkraftverk efter en lång paus. Regeringen hade då genomfört några kosmetiska författningsändringar – förändringar som i praktiken inte har lett till någon förbättring för de berörda. Men länsstyrelserna satte genast i gång sitt maskineri med förnyad iver, som om inget hade hänt.
Men något hade hänt. Vattenkraftens miljöfond meddelade kort därefter att man förlänger sin paus för utbetalningar till den 1 mars 2026. Samtidigt ligger tidsplanen för omprövningarna fast och fondens existens var de facto en grundpelare för omprövningarnas genomförande. Resultatet? Ett monumentalt haveri!
För de kraftverksägare som enligt den nationella planen ska lämna in sina ansökningar under 2026 innebär detta att de måste börja arbeta med ansökningshandlingar redan under vintern 2025–2026 – utan tillgång till finansiering. Konsulter, jurister, tekniska utredningar – kostnaderna för dem uppgår snabbt till flera hundratusentals kronor. Och detta ska alltså kraftverksägarna bekosta ur egen ficka, med en fond som kanske – kanske – återupptas i mars. Vem vågar skuldsätta sig under sådana premisser?
Det var knappast så här riksdagen tänkte sig att omprövningarna skulle gå till när propositionen en gång antogs. Tvärtom har riksdagen gång på gång betonat att småskaliga aktörer inte ska drabbas av orimliga kostnader. Detta har även upprepats i Tidöavtalet, där den nuvarande moderatledda regeringen lovade att skydda just dessa aktörer. Men verkligheten visar något helt annat.
Så vad beror detta på? Är det brist på politisk förmåga – eller är det helt enkelt så att riksdag och regering inte vill? Efter alla turer som varit finns det nu ovedersägliga indikationer på att viljan saknas. Men modet hos politikerna saknas och ingen med verklig politisk makt vågar säga det rakt ut. Det är ett agerande som inte kan kallas rakryggat.
Om detta är regeringens sätt att hantera Sveriges småskaliga vattenkraft – att tvinga dem till ruin genom en kombination av byråkratiskt tvång och ekonomisk utpressning – måste det sägas högt: Är det regeringens önskemål att alla ägare till småskaliga vattenkraftverk ska ruineras? Det är dags att någon tar ansvar. Det är dags att någon visar politiskt mod. Och det är dags att riksdagens löften inte bara blir tomma ord i ett dokument utan verklighet för de människor som bär upp Sveriges energiförsörjning – ofta i det tysta, ofta med små medel, men alltid med stort ansvar.
Johan Hillström
Ordförande
Västsvensk Vattenkraftförening
