Nyhet24 augusti 2012

Regeringen måste se över Sveriges östersjöpolitik

Regeringen sitter i dagarna och filar på direktiven till Miljömålsberedningens strategi ”En sammanhållen havs- och vattenpolitik”. Många frågor är angelägna. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram förslag till sju huvudteman. Tyvärr är den kanske hetaste frågan av alla – Östersjöns övergödning - utelämnad.

I räddningsplanen för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, finns ett mål om att länderna till 2016 ska ha minskat tillförseln av kväve och fosfor till nivåer som Östersjön tål. Ett annat mål finns om att Östersjön senast fem år senare (2021) ska vara i önskvärt skick. Efter att dessa preliminära mål beslutades 2007 har svenska forskare konstaterat att utvecklingen sedan 1980 när det gäller fosfor och kväve är positiv. Tillförseln har minskat rejält, och är nu nere på 1950-talsnivåer. Det finns bedömningar om att betingen klaras till 2016. Samtidig säger samma forskare att Östersjöns återställningstid är 25–50 år, alltså avsevärt längre än de fem år som gäller. I somras blev detta mål också juridiskt bindande och en svensk miljökvalitetsnorm som alltså inte går att nå. De nya forskarrönen måste beaktas för förtroendets skull när målen nu revideras. Målen måste också bli i enlighet med Riksdagens beslut från 2010 att målen inom Miljömålssystemet ska ”vara ambitiösa, men fysiskt möjliga att nå”.

Enligt forskarna kommer det alltså ta lång tid att återställa Östersjön. Men var satsas åtgärdsresurserna? Med en offentlig finansiering som inte verkar öka, ska det vara fortsatt fokus på åtgärder på land eller på åtgärder i havet? Ska saker som återställande av torskbestånd, algskörd, syresättning och aluminiumoxidfällning ges prioritet? Utan erkänd kunskap om återställningstid och effekter av åtgärder i havet eller på land i Sverige eller internationellt, kan pengar lätt satsas fel.

Engagemanget och viljan att rädda Östersjön skiljer sig åt mellan länderna kring Östersjön. Därför bör fokus flyttas något från juridiska styrmedel som ofta är stelbenta, till mer flexibla åtgärder som bidrar till såväl ekonomiska som miljömässiga vinster. Internationella rådgivningsprojektet Baltic Deal är ett gott exempel på hur lantbruksnäringen jobbar för att förbättra hushållning med växtnäring på sätt som är ekonomiskt intressanta. Men ska Östersjön kunna räddas måste regeringen våga se över Sveriges östersjöpolitik.

undefined