På torsdag och fredag gör EUs regeringschefer ett nytt försök att enas om EUs totalbudget för åren 2014-2020.
Inför EU-toppmötet finns det indikationer om att landbygdsprogrammet kommer att reduceras kraftigt, och att det istället blir jordbrukarnas direktstöd som prioriteras, sade Johan Löstrand. Därmed skulle jordbrukspolitiken utvecklas åt ett håll som Sverige inte vill se, konstaterade han.
Han begärde svar på frågan vad Eskil Erlandsson gör för att få statsministern och finansministern att driva en tydlig svensk linje som ger Sverige ett starkt landbygdsprogram även i framtiden.
Eskil Erlandsson svarade att hans åsikt är att regeringen måste prioritera landsbygdsprogrammet i förhållande till direktstöden.
Det beskedet lugnade inte Löfstrand.
– Jag är oerhört orolig för att landsbygdsministern inte kommer att ha kraft nog att faktiskt få statsministern och finansministern att driva på den svenska linjen.
Inför bataljen om EUs utgifter och finansiering har det Europeiska rådets ordförande, enligt uppgift, gjort ett grundligare förarbete än senast. Han vill till varje pris undvika ett nytt haveri, som det i november då EU-toppmötet bröts. Sprickan var då djup mellan budgethökar som Sverige och Storbritannien och länder som i likhet med Frankrike vill slå vakt om jordbruksstöden.
I det sista budet som Van Rompuy lade fram i november bantades jordbruksbudgeten med 17,7 miljarder euro för hela perioden. Den största nedskärningen drabbade sådana jordbruksstöd som den svenska regeringen säger sig vilja värna, nämligen landsbygdsprogrammet som blev av med 9 procent av de medel som kommissionen föreslagit. Direktstöden, som Frankrike värnar, minskades bara med 3 procent.