Regeringens förslag om att markägarna ska få betalt 25 procent över marknadsvärde när staten ger ersättning för att bilda naturreservat kommer att innebära att betydligt mindre natur skyddas för framtida generationer.
– Regeringens förslag går ut på att ta 135 miljoner från naturvården varje år och ger till skogsägarna. Det innebär att vi kommer att hamna ännu mer efter i arbetet med att skydda arter och natur. Detta i en känslig tid, när klimathotet ökar trycket på ekosystemen, säger Mikael Karlsson.
– Att ge ersättningar utöver marknadsvärdet kan ge märkliga effekter, som spekulation i de områden som är på länsstyrelsernas officiella listor på framtida reservat, säger Oscar Alarik miljöjurist på Naturskyddsföreningen.
Expropriationslagen använder myndigheter när de inte kan komma överens med markägare vid till exempel vägbyggen, planering av bostadsområden och inrättande av naturreservat och andra naturskydd. Expropriationslagens regler avgör ersättningsnivåerna även vid frivilliga överenskommelser, vilket är det i särklass vanligaste vid reservatsbildning.
– Markägare som egentligen tycker att det är bra att deras värdefulla skog eller naturområde skyddas kommer nu att motsätta sig reservat och tvinga fram expropriation eftersom de då får mer betalt, säger Mikael Karlsson.
Naturskyddsföreningen har tidigare kraftigt protesterat mot att regeringen dragit ner anslagen som myndigheterna har för att bilda reservat. Den nya lagändringen kommer att innebära att pengarna räcker till ännu mindre reservatsskydd.
– Ett enkelt undantag för inköp av mark för naturreservat och nationalparker hade löst problemet, men regeringen blundar återigen för värdet av naturvården i Sverige, säger Mikael Karlsson.
I lagrådsremissen konstaterar regeringen att bildandet av naturreservat kommer att beröras kraftigt av lagförändringen och att förändringen kommer att kosta 110 miljoner om nuvarande ambitionsnivå ska upprätthållas. Men inga nya pengar skjuts till. Regeringen konstaterar också att de biotopskyddsområden på skogsmark som Skogsstyrelsen kan besluta om kommer att få ökade i kostnader på omkring 25 miljoner vilket myndigheten får lösa genom att fördela om pengar inom myndigheten eller genom att minska på skyddet.
– Med ett enda penndrag minskas möjligheterna att hejda förlusterna av den biologiska mångfalden i Sverige, och det sker just det år som FN utsett till officiellt år för den biologiska mångfalden. Det är tillsammans med vargjakten ännu en försvagning som Sverige får skämmas för internationellt, säger Mikael Karlsson.
Enligt regeringens förslag ska de nya bestämmelserna i börja gälla 1 augusti.
Källa: Naturskyddsföreningen