Jordbruksverket har rapporterat om hur inflationen urholkar lantbrukets ekonomi när vi kan göra mindre och mindre för de ersättningar som vi får då de inte justeras för en historiskt svag krona, det skriver Palle Borgström.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Det är glädjande att följa lantbrukets skörderapport runt om i landet. Även om det inte är något rekordår, så kommer årets skörd ge ett ekonomiskt tillskott som många av oss behöver efter ett par riktigt tuffa år. Samtidigt kvarstår faktumet att lantbruket sällan varit så ekonomiskt pressat som i dagsläget. Jordbruksverket har rapporterat om hur inflationen urholkar lantbrukets ekonomi när vi kan göra mindre och mindre för de ersättningar som vi får då de inte justeras för en historiskt svag krona.
EUs jordbrukspolitik Cap bygger på att varje medlemsland får ett visst belopp i euro från EU-budgeten för att främja sitt jordbruk. Detta belopp kan sedan fördelas på olika sätt, en viss del till gårdsstödet, andra delar till exempel för att främja miljöåtgärder eller investeringar i företaget. För till exempel gårdsstödet avgörs valutakursen på hösten varje år, men för andra delar av Cap används en av Finansdepartementet fastställd valutakurs som bestämts i förväg.
Problemet är att den valutakursen är alldeles för låg idag. När beslut togs om EUs jordbrukspolitik för några år sedan var den svenska kronan fortfarande ganska stark i förhållande till euron. Då sattes kursen till 9:30 svenska kronor för 1 euro för de delar av Cap där det också krävs nationell medfinansiering. Det innebär att varje euro som kommer från EU-budgeten motsvarar 9:30 kronor i den svenska statskassan. Men sedan dess har kronan försvagats rejält, och har legat runt 11:50 kronor under 2023 och 2024.
Den låga kronkursen innebär att svenska lantbrukare under 2023 och 2024 har gått miste om i storleksordningen 500 miljoner kronor per år. Om regeringen inte ser till att ändra eurokursen finns det risk att vi fortsätter gå miste om dessa summor även 2025-2027. Det är pengar som svenska lantbrukare har rätt till och behöver.
Avtalet med EU förutsätter även att svenska staten ska medfinansiera medlen från EU med ungefär samma belopp. Om växelkursen justeras kan också medfinansieringen justeras. Totalt handlar det alltså om cirka en miljard årligen i uteblivna ersättningar för arbete som vi lantbrukare utför.
Sverige har inte råd att slarva bort 1 miljard som skulle kunna gå till en stärkt livsmedelsberedskap, särskilt inte nu. LRF förväntar sig att regeringen tar möjligheten att justera valutakursen för att säkerställa att inga pengar som var tänkta för svenska gårdar, blir kvar i Bryssel.
Palle Borgström
Förbundsordförande LRF
