Lösningarna på sektorns problem finns med stor sannolikhet redan ute i landet men begränsas av dåliga finansieringsmöjligheter och krångliga regelverk från att gynna hela Sveriges lantbrukarkår. Det skriver Ella Li Jennersjö.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Sverige har alltid stoltserat med att vara ett innovativt land. Staten och näringslivet lyfter gärna fram hur man premierar teknologisk utveckling, datorer är självklara i våra grundskolor och vi kan leva nästan hela våra liv via mobilen. Men som Land Lantbruk har rapporterat om tidigare så gäller detta inte hela lantbrukssektorn. Vår agrara sektor släpar efter i teknikutvecklingen. I stället för att kunna skryta om att man ligger i teknologisk framkant får svenskt lantbruk i stället kalla sig för “medelmåttigt” jämfört med resten av världen och dessutom är utvecklingen för långsam. För en svensk agrar innovation att gå från ax till limpa tar det 10 år, en process som förlängs av finansieringsproblem och tuffa regelverk.
Sverige har nämligen inte bara en tradition av innovation och av att ligga i teknologisk framkant utan även av skarpa och extensiva regelverk. Ingen läsare av denna tidning kan ha missat denna diskussion om regelbördor som förts i lantbrukspolitiken på senaste tiden men det är uppenbart att problemet är strukturellt. Inte bara utgör regelbördorna ett problem för svenska lantbrukare i den dagliga driften, de hämmar också sektorns framtida utveckling. Alltför stränga regelverk kan verka avskräckande, båda för innovativa företag som kanske väljer bort Sverige till förmån för andra marknader och för lantbrukare själva som kanske inte vågar göra investeringar i ny teknik. Detta riskerar att på sikt sänka sektorns konkurrenskraft gentemot lantbrukare i andra länder, med mer tillåtande regelverk för nya innovationer.
För att detta inte ska ske behöver översynen av regelbördor i lantbruket också diskutera denna typ av frågor. För även om reglerna för rådande teknik och produktionsmetoder förenklas gör det inte mycket skillnad om man inte tar ett nytt grepp även om reglerna för nya innovationer i lantbruket. Sannolikt finns det stor potential att påskynda godkännandeprocesser av ny innovation utan några större risker – särskilt eftersom vi kan studera andra länder som kommit mycket längre än Sverige i denna typ av processer.
Som tidigare konstaterats är Sverige ett land med stark innovativ tradition. Lösningarna på sektorns problem finns med stor sannolikhet redan ute i landet men begränsas av dåliga finansieringsmöjligheter och krångliga regelverk från att gynna hela Sveriges lantbrukarkår. Med ett regelverk som möjliggör för innovativa lösningar att få testas, finansieras och godkännas skulle vår lantbrukssektor blomstra.
