Rätt kroppsspråk ger koll på korna
Forskare på SLU och JTI har studerat en ny metod för att hantera nötboskap. Slutsatsen är att med rätt kroppsspråk kan skötaren styra korna bättre.
Varje år omkommer 2–3 personer i samband med att de hanterar lösgående nötkreatur. Att mota kor in eller ut ur stallar eller flytta dem mellan betesmarker är riskfyllda situationer för djurskötarna.
Amerikansk metod
Nu har forskare från SLU och JTI undersökt om en amerikansk metod kan hjälpa skötarna att hantera djuren på ett säkrare sätt. Metoden som kallas boskapshantering med låg stressnivå, har har utvecklats på amerikanska gårdar med ranchdrift. Metoden går ut på att skötaren genom kunskap om djurens naturliga flockbeteenden kan styra dem genom sitt kroppsspråk och rörelsemönster i stället för med påtryckningar, skrik eller tvång.
25 djurskötare på tio gårdar utbildades i den amerikanska metoden. Forskarna studerade hur skötarna hanterade djuren före och efter utbildningen och kornas beteende filmades. De moment som granskades var att flytta kor mellan hagar, skilja tjur, ko eller kalv på bete och att ta hem kor från bete.
Stora framsteg
Fyra månader efter kursen kunde forskarna konstatera att djurskötarna hade blivit bättre på att använda sitt kroppsspråk och använde färre fysiska påtryckningar. Riskfyllda beteenden hos korna minskade också kraftigt. Före kursen försökte korna vid 30 tillfällen att tränga sig förbi skötaren. Efter kursen skedde det endast vid fem tillfällen.
– Det roliga var att många hade anammat idéerna och blivit intresserade av att planera arbetet och hur man kan använda kroppsspråket, säger Eva Salomon, JTI, en av forskarna som drivit projektet.
Låt det ta tid
I forskarnas intervjuer förklarade skötarna att de kände sig lugnare tack vare utbildningen och att de lärt sig att låta djuren agera i sin egen takt.
– Nu har jag lärt mig att vänta, jag var för pushig förut, säger en av djurskötarna.
Tänk på säkerheten
Utbildningen ledde också till nya rutiner. Välkända metoder som att locka djur med en foderhink när de skulle flyttas kunde i en del fall ersättas med den amerikanska metoden. Djurskötarna uppgav också att de blivit bättre på att tänka på säkerheten och reflektera över riskerna i arbetet med djuren. Forskningsprojektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning.