Råmetanol kan bli framtidens bränsle
Vätgas, el, etanol eller biogas? Om 15 år ska den svenska fordonsparken vara fossilfri. Så lyder visionen. Men vad kommer i stället? Det kanske oväntade svaret kan bli råmetanol som utvinns ur skogsråvara.
Metanol är en lösning som det talats ganska tyst om de senaste 15 åren men som nu lyfts fram igen som ett tänkbart huvudalternativ.
– Biometanol kan bli det billigaste och mest miljövänliga bränslet, säger Martin Tunér, docent i energivetenskap vid Lunds tekniska högskola, LTH, med förbränningsmotorer som specialitet.
Nya försök på motorlabbet vid LTH har aktualiserat metanol som alternativ: Forskarna hoppas kunna visa att det går att köra förbränningsmotorer på råmetanol, det vill säga metanol där vattnet inte destillerats bort.
Försöken görs på en typ av ombyggda dieselmotorer, så kallade PPC-motorer med mycket hög verkningsgrad, som har utvecklats vid LTH.
undefined
Råmetanol från skogsråvara inne-håller omkring 4 procent vatten.
Tidigare försök med andra bränslen har visat att en mindre mängd vatten inte stör förbränningen. Under vissa omständigheter kan en gnutta vatten till och med vara en fördel.
Att ta bort vattnet är en förhållandevis dyr process som gör att biometanolen hittills haft svårt att tävla med fossila bränslen.
– Kan man hoppa över det steget kommer biometanolen bara att kosta 25 procent mer än vad fossilt framställd metanol gör i dag, tror Martin Tunér.
Den nuvarande prisskillnaden är cirka 40 procent. Färdig metanol har visserligen ett lägre energiinnehåll än etanol och därför behöver bilarna större tankar. Men vid jäsning av jordbruksprodukter kan bara cirka 30 procent av energiinnehållet tas till vara. Vid förgasning av skogsråvara handlar det om 60–70 procent.
– Dessutom är metanol ett mycket effektivt motorbränsle med låg energiförbrukning samtidigt som utsläpp av sot kan elimineras helt, påpekar Martin Tunér.
undefined
Beräkningar tyder på att flis och andra spillprodukter från det svenska skogsbruket tillsammans med effektivare fordon och utökad elektrifiering skulle kunna täcka hela Sveriges drivmedelsbehov.
Då krävs betydande investeringar men satsningen skulle enligt förespråkarna ge positiva effekter på sysselsättning och ekonomi.
Vid en workshop om metanol som nyligen hölls i Lund hävdade Södras affärsutvecklingschef Gustav Tibblin att en övergång till biodrivmedel i kombination med effektivare transporter skulle förbättra den svenska bytesbalansen med cirka 38 miljarder per år.
En fördel med metanol är att den lämpar sig utmärkt som blandbränsle, vilket underlättar en stegvis omställning från fossila drivmedel.
– Ett annat plus är att metanol med hjälp av el kan framställas ur koldioxid och vatten. Det innebär att fångad koldioxid kan komma till användning samtidigt som metanolen kan fungera som energibärare för överskottsel från vindkraften. En betydligt bättre och säkrare lösning än att försöka lagra fångad koldioxid i marken, konstaterar Martin Tunér.
Tekniken finns men det tar tid innan den har nått lönsam skala. I dag utvinns nästan all metanol från fossil naturgas.
undefined
Varför skulle fordonsindustrin och konsumenterna fastna för en dyrare lösning?
Det som behövs är enligt Martin Tunér mindre osäkerhet om de långsiktiga villkoren för val mellan olika bränslen. Han efterlyser tydliga politiska beslut.
– Det som driver utvecklingen är lagstiftning om tillåtna utsläpp.
Han påpekar att Thomas
B Johansson har presenterat en ekonomisk modell för hur introduktionen av biobränslen kan gå till – den så kallade Prispremiummodellen.
– Så lösningar finns, konstaterar Martin Tunér.