Sofie Olsson

Maria Zander

Marie Henningsson

Person står framför ladugård med öppna dörrar.

3bd7e889-221e-4c32-8830-a883a4ef144a.jpg

— Mejerivärdekedjan har ett ständigt kontinuitetsarbete. Eftersom det är ett konstant flöde året runt så är riskfaktorerna många, det kan vara snöstormar som påverkar farbarheten på vägar och andra störningar i systemet som måste pareras, säger Helena Markstedt, chef för samhällsrelationer på Arla.&nbsp;Även om en beredskap för att hantera störningar och kriser redan finns inom organisationen beskriver Helena Markstedt att det har blivit ett ökat fokus på livsmedelsberedskapen sedan krigsutbrottet i Ukraina.&nbsp;– Vi delar med oss av kunskap om hur vår värdekedja ser ut och fungerar. Det är otroligt viktigt för samhällsberedskapen att det finns en förståelse för hur störningar påverkar en värdekedja och vilka resurser som finns. Vi har också kartlagt våra sårbarheter och beroenden hur de ser ut utifrån ett beredskapsperspektiv, säger hon.&nbsp;<h2>Viktigt att samhällets beredskap stärks</h2>För ett år sedan släpptes rapporten "Mjölkens betydelse för svensk beredskap". Enligt rapporten hanterar Arlas tio mejerier i genomsnitt 5 miljoner liter mjölk per dag. Om störningar skulle ske på någon av de större mejerierna, som Vimmerby där en tredjedel av Arlas totala mjölkinvägning blir mjölkpulver, eller Götene där en stor del av mjölkfettet från övriga mejerier blir till smör, skulle det bli stora konsekvenser.&nbsp;Om det blir bränslebrist, problem med energiförsörjningen eller vattenproblem, hur hanterar ni det?– Det är klart att det finns en viss buffert och prioriteringar som kan göras. Men här är det viktigt att både våra leverantörers och hela samhällets beredskap stärks. Jag tror inte att det är kostnadseffektivt om varje företag och produktionsgren har ödriftskapacitet, säger Helena Markstedt.&nbsp;Arla har inte har några stora bränslelager, reservkraft eller alternativa vattenkällor. Därför är en viktig del i arbetet med beredskapen att föra en nära dialog med myndigheter på lokal, regional och nationell nivå och leverantörer av insatsvaror och produktionsmedel som Arla är beroende av.&nbsp;– Det vi bedömer som allra viktigast för att öka livsmedelsberedskapen i Sverige är en generell produktionsökning och då krävs det investeringar i livsmedelsproduktionen. Har vi en produktion som ökar och en viss export så finns det kapacitet att hantera kriser. Sedan ska vi se till att ha beredskapsplaner, genomföra övningar och ha kunskap om hur man prioriterar när krisen kommer, men det viktigaste är konkurrenskraft i fredstider.&nbsp;Ställer ni krav på era mjölkproducenter att de ska ha någon form av beredskap?– Vi har inga särskilda krav som riktar in sig på beredskap men däremot har både samhället och branschen olika typer av kvalitetskrav och grundläggande krav, säger Helena Markstedt.&nbsp;

Person i blå skjorta framför grönskande bakgrund.

hornqvist.jpg

Slakt- och styckningsföretaget KLS arbetar också med beredskap. KLS har slakt och styckning på fyra platser i landet och vid längre avbrott vid någon av anläggningarna kan produktion styras om till de andra.&nbsp;– Det är en viktig fråga såväl för oss som enskilt företag, som för samhället i stort. Därför driver vi frågan om hur vi som livsmedelsföretag kan fortsätta bedriva vår verksamhet och förse landet med livsmedel vid en eventuell kris tillsammans med myndigheterna, skriver Dennis Hörnquist, inköpsdirektör, i ett mejl till Land Lantbruk.&nbsp;<h2>”Testade förmågan”</h2>Efterdyningarna av torksommaren 2018 gav KLS och branschen många insikter och erfarenheter av att hantera en kris.&nbsp;&nbsp;– Utslaktning sågs av många som den kortsiktiga lösningen, men inte den långsiktiga. Större slaktvolymer in testade verkligen förmågan att hitta fryskapacitet och avsättning, men också att hantera marknaden vid ett läge där det var av största vikt att stärka värdet på köttet då kostnaderna för foder steg.En annan händelse när KLS och branschen gick upp i beredskap var vid utbrottet av afrikansk svinpest i Fagersta 2023.&nbsp;Ställer ni några krav på era leverantörer att ha beredskap på sin gård? Exempelvis att de ska kunna ha djur överstående en viss tid om transporter inte kan köras lika ofta?&nbsp;— Vi ställer inte de kraven på leverantörerna, men uppmanar dem att se över sin beredskap för att klara kortare perioder av störningar och på så sätt säkra värdet i sitt lantbruksföretag, skriver Dennis Hörnquist, som upplever att lantbrukare idag har ett större beredskapstänk än tidigare.&nbsp;

<a href="https://www.landlantbruk.se/noll-sjalvforsorjningsgrad-hot-mot-svensk-livsmedelsberedskap">LÄS MER: ”Mat är och har alltid varit ett vapen”</a>

Beredskapen börjar på gården. Men hur väl rustat är nästa led i värdekedjorna för mjölk och kött? Land Lantbruk har pratat med Arla och KLS.&nbsp;

Beredskapen börjar på gården. Men hur väl rustat är nästa led i värdekedjorna för mjölk och kött? Land Lantbruk har pratat med Arla och KLS. 

Produktionsökning viktigast för ökad livsmedelsberedskap

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera