Positiv trend för första gången sedan 1999

Sedan 1999 har svensk mjölkproduktion minskat. Bortsett från Stockholmsområdet har nedgången varit störst i gamla Milkoland där var fjärde liter försvunnit jämfört med för tio år sedan.

Förra året ökade mjölken i tio län, bland annat i Värmland, Örebro och Blekinge som annars förlorat mycket mjölk. Även i Östergötland, Kronoberg, Halland, Gävleborg och Västerbotten ökade mjölkmängden. Mest ökade den i Kalmar och på Gotland. Det är de två län som ligger på störst plus de senaste 10 åren. I Kalmar län sticker Mörbylånga och Hultsfred ut med kraftiga mjölkökningar.

Ökningen i hela landet är inte stor. Men plus 0,1 procent är ett trendbrott. Frågan är om den nedåtgående kurvan är bruten också på sikt?

– Nyckeln till att vi ska få en beständig ökning ligger i långsiktig lönsamhet. En del av de mjölkföretag som är kvar behöver växa för att kompensera för dem som lägger ner och då behövs kapital och lönsamhet, vilket avgör om de är villiga att investera, säger Lennart Holmström på LRF Mjölk.

– Dessutom kommer mycket bero på villkoren i EUs nya jordbrukspolitik.

Han påpekar att antalet kor inte bör minska allt för mycket. Helst skulle de bli fler för att kurvan tydligare ska peka upp.

Korna kommer samlas på allt färre gårdar. Strukturförändringen lär fortsätta, bland annat därför att många gårdar drivs av bönder som närmar sig pensionsåldern och troligen väljer att sluta inom några år. Andra står inför valet att investera eller lägga ner.

De som redan satt i gång att bygga ut tycks samtidigt ha passerat en mental tröskel och vara mer beredda till nya investeringar, något som leder till fler gårdar med minst 300 kor.

I 16 kommuner försvann den sista mjölken förra året. I några fall därför att den allra sista mjölkbonden bestämde sig för att sälja korna och stänga stalldörren.