Politiker får inte glömma landsbygden

Det ligger nog mycket i förre statsministerns ord. Medan partierna har slagits om lättrörliga storstadsväljare har man glömt landsbygden och småorterna. Säkert har man ansett att landsorten är mindre påverkbar; bönder röstar ändå på centern och brukssamhällen och utpräglade industriorter är stabila s-fästen.

Men resultatet i EU-valet visar att även landsbygdsväljare blivit mer rörliga. Det är på landsbygd och mindre orter som Sverigedemokraterna plockar röster. I samma riktning pekar Land Lantbruks undersökning av hur bönderna röstar.

Orsaken är nog inte att landsbygdsbor är mer negativa till flyktingpolitiken än andra. Det handlar snarare om en besvikelse. Om känslan av utanförskap och av att vara förbisedd. Men bakgrunden till det kan skifta. I industriorter som drabbats av nedläggningar kan arbetslöshet vara den allt överskuggande frågan. Bland bönder jäser missnöje med EU-byråkratin och med hur regelverken tillämpas i Sverige. På landsbygden i Värmland och Dalarna har vargfrågan blivit symbol för hur huvudstäderna fattar beslut långt över huvudena på de människor som ska leva med resultatet av besluten. Det kan leda till ett missnöjesröstande, i protest mot det politiska etablissemanget.

Martin Moraeus, ordförande för LRF Dalarna, noterar på Facebook vad rovdjurspolitiken betytt för valutgången i hans hemkommun Orsa. I den valkrets där vargfrågan är allra viktigast blev SD största parti i EU-valet. Lokalt har partiet profilerat sig i frågan om vargen, partiets EU-kritik lär passa som hand i handske.

"Jag tror att EU-valet 2014 kommer att gå till historien som det val då det återigen visade sig att det inte går att få med sig människor genom att vända dem ryggen", skriver Martin Moraeus.

Vill de mer etablerade partierna bromsa SDs frammarsch måste de intressera sig mer för landsbygden. Det kan betyda att landsbygdsfrågorna hamnar högt på agendan inför höstens riksdagsval. Det är åtminstone något positivt.