Poänglös jämförelse av matpriser

På listan ligger Sverige trea bland högprisländerna, bara toppat av Norge och Danmark. I botten finns länder som Rumänien och Bulgarien.

Flera medier följde upp nyheten enligt standardformuläret: man gick ut i en butik och ställde frågor till handlande konsumenter. Är maten dyr i Sverige? Ja, det tyckte de flesta tillfrågade.

Men vad säger egentligen undersökningen? Det är tämligen poänglöst att jämföra priset på matkassar i olika länder utan att ta hänsyn till invånarnas köpkraft. De svenskar som skulle vilja ha bulgariska matpriser vill troligen inte ha bulgariska löner...

Eurostat har nämligen i en annan studie gjort jämförelser av lönenivåerna i EU, vilket har uppmärksammats mindre. Även där toppar Danmark, med Bulgarien och Rumänien i botten. En genomsnittlig svensk löntagare har enligt Eurostat-statistiken ungefär tio gånger högre årslön än bulgaren.

Liknande är förstås förhållandena när det gäller kostnader för arbetskraften, med bland annat sociala avgifter inkluderade. Här ligger Sverige på tredje plats i högkostnadsligan. Det är kostnader som måste avspegla sig på prislappen.

Om vi lägger jämförelserna med andra länder åt sidan och bara ser till utvecklingen inom Sverige framträder bilden av drastiskt fallande priser på senare år. För 30 år sedan lade svensken 20 procent av den disponibla inkomsten på mat, i dag är andelen 12 procent. Enligt en undersökning som Livsmedelsföretagen nyligen presenterade har priserna på julmaten mer än halverats sedan 1982. Det är en prispress som kostar på. Samtidigt konstaterar Livsmedelsföretagen att var fjärde anställd inom livsmedelsindustrin jobbar i ett företag som går med förlust.

Själv gick jag till min butik och köpte den dyraste julskinkan jag hittade, i tyst protest mot matprisdebatten. Den är givetvis svensk och vi ska med gott samvete avsmaka den kvällen före julafton. God Jul, bästa läsare!