Ingen eller minskad jordbearbetning är bäst för mullhalten i jorden. Kolhalten i marken ökar, något som bidrar till ökad bördighet och ett bättre klimat, visar en stor internationell studie där bland annat svenska forskare har deltagit.
Mullhalten i världens åkermark är hotad. I USA beräknas åkermarkens kolinnehåll ha minskat med 30-50 procent sedan marken började plöjas. I Sverige däremot redovisas en viss ökning av mullhalten på grund av vallodling. Förmågan att lagra in kol är viktig för bördigheten, men även för klimatet och om marken ska vara en kolsänka eller en kolkälla, skriver Greppa näringen på sin webbplats.
En internationell forskargrupp har gjort en av de största sammanställningarna hittills av hur jordbearbetning påverkar markens innehåll av organiskt kol. De flesta försöken gjordes i USA, Kanada och i Europa. I 200 av de 351 studierna jämfördes konventionell jordbearbetning med ingen jordbearbetning alls, medan 101 studier jämförde reducerad bearbetning med obearbetad jord.
Jord som inte bearbetades innehöll cirka 2,1 gram mer kol per kilo jord än jord som bearbetades konventionellt i jordskiktet 0-15 centimeter och 1,2 gram mer än jord där reducerad jordbearbetning tillämpades. Att inte bearbeta jorden alls ökade innehållet av kol i matjorden (0-30 cm) med 4 600 kilo per hektar på minst 10 år.
I de nordiska länderna, där näringsläckage är ett problem, används reducerad jordbearbetning redan som ett sätt att minska kväve- och fosforläckage. I Norge får lantbruket miljöersättningar för att direktså höstvete i stubb för att minska jorderosion under vintern.
Men det är också viktigt att påminna om att jordbearbetning görs för att bekämpa ogräs och skadesvampar. Minskad eller utesluten bearbetning kan därför öka behovet av växtskyddsmedel, skriver Greppa näringen.
PREMIUM: Plöjningsfritt gav högre skörd
LÄS OCKSÅ: "Ett förbud vore en mardröm"