Planterad björk ger mångfald och god produktion

Stora Mellösa

Att plantera björk för produktion av virke är något allt fler är intresserade av. Men det gäller att hänga med när björken skjuter i höjden för att kunna maximera tillväxten.

Björkskog i soligt vårväder.
Skogsstyrelsen bjöd in till en temadag om förädlad björk och björkproduktion på Göksholm, Stora Mellösa i Örebro kommun. Ett bestånd med planterad björk. FOTO: HELENA GOHDE

Intresset för björk som produktionsträd ökar och hos många skogsägare finns en önskan att lära sig mer. Området runt Hjälmaren är sedan tidigare identifierat som ett lövrikt område av Skogsstyrelsen och det är här, till björkmarkerna kring Göksholms slott öster om Örebro, som man bjuder in till en exkursion med intresserade skogsägare.

Markerna lämpar sig särskilt för planterad björk och på fastigheten finns bestånd i olika åldrar av både planterad förädlad björk och självföryngrad björk.

Värt att investera

Ett av bestånden som besöks är planterat med förädlad björk som är viltbehandlad tre gånger upp till viltsäker höjd. Skillnaden mot ett jämgammalt bestånd med självföryngrad björk är slående.

– Det är väldigt talande att se dessa björkar, de är dubbla längden och mycket rakare. Det känns värt att investera i dyra plantor när man ser det här exemplet, säger Maja Jansson, skogsägare från Dammen i Kopparberg. Hon är även skogsförvaltare åt Moelven i Örebro.

Person står i en björkskog, klädd i mörk jacka och keps.
Maja Jansson, skogsägare från Dammen i Kopparberg, ska plantera björk på sin fastighet. Hon är även förvaltare åt Moelven i Örebro. FOTO: HELENA GOHDE

Vill ha blandskog

Inför årets planteringssäsong har hon beställt finsk björk och ska sätta ett par tusen plantor på ett hygge och även sätta igen luckorna på ett äldre hygge.

– Det finns ett björkbestånd jag brukar passera på väg till jobbet, och när jag såg hur plantorna där drog iväg blev jag nyfiken på att prova själv, säger Maja Jansson.

Hon har tidigare röjt fram en del löv på fastigheten, men inte planterat björk förr.

– Jag vill ha blandskog. Men jag sätter också gran på granmark och det blir även gran och tall. Björkplantorna blir ett komplement, det är kul att testa lite. Vi kommer att sätta fårull på plantorna som viltbehandling och hoppas att det funkar, säger Maja Jansson.

Trötta på gran

Det har varit en del problem med granbarkborre på Maja Janssons fastighet, vilket är en av anledningarna till att hon vill skapa en blandskog. Granbarkborren är en stor bidragande orsak till att intresset för löv har ökat, menar Mattias Engman på Skogsstyrelsen.

– Många är trötta på gran och det gäller för både bolag och privata markägare. Man har haft problem med granbarkborre och vill ha upp annat i skogen, och björken finns redan där. Nu jobbar forskare med att förädla björken så att den växer snabbare och får bättre kvalitet, säger Mattias Engman, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Södermanland.

Man i utomhuskläder står leende på en grusväg med träd och en lada i bakgrunden.
Mattias Engman, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Örebro och Södermanland. FOTO: HELENA GOHDE

Kunskap finns

Att intresset för löv generellt har ökat och björk i synnerhet märker man på Skogsstyrelsen genom att många ringer för rådgivning.

– Björk är något som vi och Finland har jobbat med länge, det finns plantor och en hel del del kunskap. Det är tacksamt att börja jobba med björk, det är ett enkelt steg in i lövskogsskötsel, säger Andrea Eriksson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Örebro.

Det medför så klart en kostnad att plantera björk, men tillväxten och kvaliteten gör att det är väl investerade pengar.

– Man slipper även röjningen och det räknar man hem rätt snart. Här är träden mogna för avverkning runt 40 år och då kan man ta ett nytt beslut för beståndet, vilket är en fördel när klimatet förändras, säger Mattias Engman. 

Person utomhus i skogskläder, leende mot kameran.
Andrea Eriksson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Örebro. FOTO: HELENA GOHDE

Viktigt att hänga med

Det är en del som skiljer skötsel av ett björkbestånd för produktion jämfört med ett barrbestånd, men främst är det skillnad i hur aktiv och observant skogsägaren behöver vara.

– Björk är inte så förlåtande som gran vid sen gallring, det gäller att man gör den i tid. För björken är det viktigare att man tittar på grönkronan, som ska vara minst hälften av trädet, i stället för antalet stammar per hektar, säger Mattias Engman.

Är det så att man är sent inne i ett bestånd och kronorna har hissats upp högt kan det vara lika bra att ta ner det och börja om. Det tar så lång tid för kronan att utvecklas.

– Björken har inte förmåga att bilda nya sidoskott. Är man mån om tiden i omloppet är det viktigt att hänga med så man inte tappar ett årtionde här och där, säger Andrea Eriksson.

Missa inte gallringen i blandskog

Blandskog är skog med två eller flera trädslag där inget trädslag dominerar till mer än 70 procent. 

Med den indelningen utgörs cirka 28 procent av skogsmarksarealen i Sverige av blandbestånd. Drygt 60 procent av skogsmarksarealen har en inblandning av minst 5 procent utöver huvudträdslaget. 

Det är enklast att kombinera trädslag som har en likartad tillväxthastighet och skuggtolerens. Annars fungerar det bäst om pionjärträdslaget är förväxande. En strategi kan även vara att blanda dem gruppvis i beståndet.

Det går att plantera blandskog, exempelvis tall och gran, men vanligare är att plantera ett trädslag och sedan låta naturlig föryngring komma, exempelvis ställa en skärm av tall, markbereda och plantera gran under. Alternativt plantera gran och sedan ta tillvara det löv som kommer spontant.

Med blandskog är det viktigt att inte röjning och gallring blir eftersatt, annars riskerar det starkaste trädslaget att ta över. Pionjärträdslaget ska ha en levande krona på ungefär halva trädets längd och sekundärträdslagen en krona som är cirka två tredjedelar av trädets höjd.

Olika skador kan bli mindre i blandskog jämfört med i rena bestånd, men i vissa fall kan skadorna öka i blandbestånd. Exempelvis knäckesjuka på tall, om du blandar den med asp, piskskador på gran om du blandar den med björk, samt ökade viltskador på tallungskogar med en björkinblandning.

Källa: Skogsstyrelsen