Den mörka rubriken om bankens "dödspatrull" puffade visserligen för en genomarbetad artikel som också visade på lösningar på de problem som beskrevs. Men att vi i Land Lantbruk bara lyfter fram det negativa är något som vi ofta får höra från läsare.
Nu är inte vi i lantbrukspressen ensamma om den reaktionen från läsare. Härom söndagen beskrev DNs chefredaktör Peter Wolodarski liknande kommentarer: "Ni skriver bara om elände"..."Ni svartmålar..."
Kritiken är träffande, medger Wolodarski, men han påpekar: "Det ligger i journalisters DNA att söka efter problem och att vara en nagel i ögat på makten."
Så är det. Journalistik är ofta problemorienterad, att visa på missförhållanden hör till uppdraget. När det gäller svenskt lantbruk genomgår det just nu en tuff tid. Det är förstås självklart att vi rapporterar om det. Samtidigt är det för oss i lantbrukspressen - särskilt i svåra tider - viktigt att peka på positiva tecken i skyn och lyfta fram exempel på företagare som lyckas. Det är också något som vi på Land Lantbruk är måna om.
Men då uppenbarar sig en annan sida av myntet. Sällan får vi så ilskna läsarreaktioner som när vi skriver att något är bra. Reportage om företagare som lyckas möts gärna med kommentarer som "det går ju an för honom/henne som är så stor".
I stället för att lära något av den framgångsrike vill man förringa insatsen. På samma gång vill duktiga företagare ibland inte förekomma i spalterna. Grannarna kan ju tycka att de skryter.
Men apropå "negativa" nyheter tänker jag ofta på bondebasen Bo Dockereds ord på en stämma för länge sedan. Stämmoombud rasade över att Land Lantbruk avslöjat ett internt bråk inom bonderörelsen.
– Vi måste förstå att konflikt är journalistikens livsluft. Det får vi leva med, sa Dockered.
Han hade rätt. En tidningsartikel utan någon form av motsättning blir platt och ointressant. Det gamla talesättet "hälsan tiger still" har visst fog för sig.