Vi måste se helheten med biologisk mångfald
FN-mötet om hur vi ska uppnå målen kring den biologiska mångfalden är viktigt – men det gäller att åtgärderna anpassas till våra olika verkligheter, skriver Paul Christensson.
FN-mötet om hur vi ska uppnå målen kring den biologiska mångfalden är viktigt – men det gäller att åtgärderna anpassas till våra olika verkligheter, skriver Paul Christensson.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I skrivande stund samlar FN till möte i Colombia om hur vi ska uppnå målen kring den biologiska mångfalden som sattes upp i Montreal för två år sedan. Att det på global nivå finns stora utmaningar när det gäller biologisk mångfald råder det ingen tvivel om. Och det råder heller inget tvivel om att vi måste hjälpas åt från nord till syd, öst till väst för att hantera frågan. Men jag blir tämligen brydd när vi får globala fakta applicerade på den verklighet vi har i Sverige och Europa. Jag påstår på inget sätt att frågan om biologisk mångfald inte berör oss men i de underlag som finns sticker Europa och Norden ut i att den dramatiska artutrotning som finns på vissa ställen på jorden inte finns här.
Betyder detta att vi kan luta oss tillbaka? Nej absolut inte!
Dels måste vi vara medvetna om att den nedgång i biologisk mångfald som är oomtvistad på många håll i världen beror till del på allas vår konsumtion av olika slag. Dels måste vi förstå vårt ansvar på hemmaplan för det sker oönskade förändringar även här. De är absolut inte lika dramatiska konsekvenser totalt sett men lokalt sker det större förändringar än önskvärt.
Jag har under lite mer än två år ingått i en arbetsgrupp på KSLA som har tittat på hur vi kan mäta biologisk mångfald i jord och skogslandskapet. Samtliga övriga ledamöter i arbetsgruppen är långt mer kunniga i biologiska frågor än vad jag är, men mitt bidrag är den praktiske jord- och skogsbrukarens. Det är riktigt intressanta diskussioner och exkursioner jag har fått vara med om, men frågan blir inte enklare när man borrar lite djupare.
En sak som slår mig är att det är väldigt lätt att se på en eller i bästa fall ett fåtal aspekter i taget. Det är inte heller ovanligt att produktionsaspekten inte finns med i pusslet vilket jag har enormt svårt att acceptera. Produktion av livsmedel eller virkesråvara är en oerhört viktig del i leveransen från naturen.
Hur ska vi då möta detta?
Dels tror jag att vi måste ta till oss att de odlingsmetoder vi har idag kanske inte alltid är de bästa, vi måste vara ödmjuka och våga ta till oss nya metoder eller utveckla tekniker som hjälper oss att klara både hög produktion och skonsamma metoder. Dels måste vi förstå att vår konsumtion driver utsläpp och ibland leder till avskogning på andra håll i världen.
FN-mötet är viktigt men det gäller att åtgärderna anpassas till våra olika verkligheter.
Paul Christensson
Ordförande LRF Skogsägarna
Läs också: Ny EU-kommission – nya möjligheter