Det är inte alltid EUs fel

EU-samarbetet är viktigt, kanske just nu viktigare än på länge. Det är lätt att vi bönder fokuserar på de regler som beslutas i Bryssel och glömmer det positiva. EU är ett samarbete som garanterar fred, demokrati och visioner om en gemensam framtid med bättre levnadsvillkor för oss alla. Jordbruket är en grundläggande del i det. Men under nuvarande mandatperiod har EU-kommissionen inte lyssnat på bönderna, särskilt gällande konsekvenser av den gröna lagstiftning som föreslagits. Den senaste tidens bondeprotester är ett svar på detta.

Inför EU-valet 2019 var gatorna fyllda av klimataktivister med Greta Thunberg i spetsen, inte av traktorer. Detta formade den nuvarande EU-kommissionens gröna politik, liksom den senaste tidens bondeprotester också har påverkat EU-kommissionen. Jag är tacksam för de insatser som våra europeiska kollegor har gjort och vi på LRF stöttar deras sak och delar utmaningarna. Här i Sverige arbetar LRF intensivt på andra sätt – med opinionsbildning, kampanjer och genom att påverka politiker och beslutsfattare. Jag har löpande kontakt med landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och även statsminister Ulf Kristersson (M). Politiken har ett större intresse för och vilja att göra bra saker för våra näringar än på länge. Men det måste märkas på gårdsnivå – och det är bråttom. 

I mitt internationella åtagande som vice ordförande i Copa Cogeca, som företräder Europas alla bönder, slås jag ofta över Sveriges roll i internationella sammanhang. Vi är i jämförelse med andra EU-länder ett litet land men vi blir lyssnade på. I Bryssel har jag förmånen att träffa EU-kommissionärer, politiker och högt uppsatta beslutsfattare. Den senaste tiden har våra envisa påtryckningar hemma också givit resultat, Sverige var ett av de länder som ställde sig emot naturrestaureringslagen i ministerrådet och har även signerat ett brev till EU-kommissionen ihop med bland andra Österrike för att försena införandet av avskogningsförordningen. 

Även om vi i Sverige ibland surnar till över import från andra EU-länder och en skev konkurrens inom unionen, så är bönder i EU kollegor med liknande utmaningar och möjligheter. Att Sveriges bönder har konkurrensnackdelar är inte alltid EUs fel. Det senaste exemplet är Naturvårdsverkets förslag rörande referensarealer för naturtyper i art- och habitatdirektivet. Det gör att EUs föreslagna restaureringslag får mycket större konsekvenser för Sverige och att tillståndet i svensk skog ställs i en betydligt sämre dager än vad som är motiverat. Det är inte acceptabelt. 

Palle Borgström, förbundsordförande LRF