Gunnar Andersson

Skogsstyrelsen har hittills bara hunnit med att göra en första preliminär bedömning av den föryngringsavverkade arealen vid två av de allvarligaste skadepunkterna, urspårningen av farlig last och vägraset där en man tragiskt omkom. Men någon orsaksanalys mellan avverkningarna och följderna av skyfallen har inte gjorts, och Skogsstyrelsen kan därför inte säga om skogsbruksåtgärder har påverkat eller inte.– Det vi hunnit med är att titta väldigt snabbt på offentligt kartmaterial hur det ser ut i anslutning till två skadepunkter, säger Anja Lomander.Det Skogsstyrelsen gjort är att titta på markens lutning in mot de skadade områdena och om det är avverkats skog i områdena.– Vi har då sett att det är mycket avverkningar genomförda i slänten som avvattnar ner mot urspårningen, säger Anja Lomander.

Person med glasögon och blå tröja mot vit bakgrund.

Anja Lomander.png

Hon menar att det förmodligen är flera samverkande faktorer som bidragit till olyckorna och att det behövs en omfattande utredning kring vad som är orsak och verkan.– Vi vill vara tydliga med att vi vet att avverkningar ökar avrinningen och minskar markstabiliteten, men vi har inte någon kunskap om hur exempelvis banvallen har sett ut, hållfastheten på den eller dimensionen och funktionen på trummorna i banvallen, säger hon.<h2>Flera faktorer</h2>Ju mer marken lutar desto snabbare kan vattnet rinna och då finns risk att det också drar med sig mer partiklar. Längs med långa sluttningar som inte är så branta får man däremot en stor yta där mycket vatten kan rinna och sedan ackumuleras längs ned.– Har man då kalhuggit några hundra hektar i ett avrinningsområde där allt vatten så småningom kanaliseras ner i en vägtrumma så kan det ju få en fruktansvärd effekt. Skulle den dessutom vara igensatt på något sätt så kommer vattnet att byggas upp mot en banvall eller skogsbilväg och när den brister uppstår en störtflod, vilket också kallas för slamström, som skapar en blästringseffekt genom landskapet, förklarar hon.Förutom marklutningen har det också betydelse hur stora hyggena är i förhållande till hela avrinningsområdet. Men även karaktären på avrinningsområdet spelar roll.– Jordarterna har betydelse och om det är ett avrinningsområde som består av mycket kalt berg eller andra hårda ytor så kan ett upptag av ett hygge relativt sett få mycket större effekt. Därför är det svårt att säga vilken hyggesstorlek som krävs för att risken ska öka, säger Anja Lomander.Skogsstyrelsen kan redan idag peka ut vissa av de områden som är riskområden och där skogsbruket kan behöva ta större hänsyn eller eventuellt inte avverka alls.– De branta instabila områdena vet vi till stor del var de är, men de riktigt långa slänterna har vi svårare att identifiera, säger hon.

Tåg kört av spår bland träd och vatten i Sverige.

sdlIWXPZSoe40U-nh.jpg

<h2>Omfattande utredning</h2>Anja Lomander kan idag inte säga om det var fel att göra de avverkningar som gjorts i anslutning till olycksplatserna.– Vi vet vad avverkning i avrinningsområden kan leda till, men i det här fallet måste det ske en utredning tillsammans med flera myndigheter för att vi ska kunna veta det, säger Anja Lomander.Skogsstyrelsen har tagit initial kontakt med andra berörda myndigheter, till exempel Trafikverket, MSB och SMHI, för att fördjupa bilden.– Det Skogsstyrelsen kan göra är att bistå med kunskap och data kring skogsbruksåtgärder och effekter av dessa, men det måste vägas mot effekten av andra åtgärder samt väg och järnvägarnas hållfasthet och underhåll, säger hon.Redan 2016 tog Skogsstyrelsen fram en exempelsamling med åtgärder som visar hur man kan anpassa skogsbruket i branta instabila områden eller där det finns risk för översvämningar till följd av skogsbruk.Sedan 2019 har Skogsstyrelsen också en handlingsplan för klimatanpassning av skogsbruket.&nbsp;– Där har vi fastställt mål som bland annat innebär att minska arealen kala ytor i branta instabila områden och att minska de sammanhängande hyggesarealerna som kan leda till våldsamma avrinningarna som också blir större när vi får skyfall, säger Anja Lomander.<h2>Stor kunskapsbrist</h2>Men kunskapsbristen är stor hos skogsbruket och samhället i stort, menar hon.– Det är ett stort problem. Kunskapsnivån måste upp för att både skogsbruket och allmänheten ska första frågan och kunna hantera det här, säger hon.Det finns en del enkla åtgärder som enskilda skogsägare kan göra redan nu för att minska riskerna.– Det är en jätteviktig åtgärd att se över skogsbilvägarna och vägtrummorna. Att man har rätt avstånd mellan trummorna, att de är rätt dimensionerade och att de är rensade. Har man nyligen gjort avverkningar kan man se till att det inte finns körspår som kan kanalisera och leda vatten, säger Anja Lomander.

<h3>Åtgärder som skogsbruket kan göra:</h3>· Planera i fält i tid. Planeringen behöver vara platsspecifik utifrån de förutsättningar och behov som finns i landskapet och samhället.·&nbsp;Använd större vägtrummor som kan hantera större vattenmängder, till exempel vid byggandet av skogsbilvägar.·&nbsp;Se över hur skogsbilvägar påverkar vattenflödet.·&nbsp;Förhindra körskador men också markberedning i slänter eftersom spåren lätt leder vatten.·&nbsp;Använd anpassade avverkningsmetoder där det behövs och fungerar för att behålla träd. Vegetation suger upp vatten och binder jorden.<h3 class="source">Källa: Skogsstyrelsen</h3>

Avverkningar nära tågutspårningarna i Västernorrland har pekats ut som en starkt bidragande orsak, men Skogsstyrelsen vet inte om det haft någon betydelse. – Vi har inte gjort någon analys ännu, konstaterar Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen.

Avverkningar i närområdet pekades snabbt ut som en starkt bidragande orsak, men faktum är att Skogsstyrelsen ännu inte vet om avverkningarna kan ha haft någon betydelse.
– Vi har inte gjort någon analys ännu, konstaterar Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen.

Oklart om avverkningar påverkar översvämningar

Skogsbruk

Oklara orsaker mellan avverkningar och översvämningar: Skogsstyrelsen betonar behovet av omfattande utredning.

Oklart om avverkningar påverkar översvämningar

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera