Sedan mars i år har Naturskyddsföreningen överklagat samtliga 15 avverkningsanmälningar som Älvdalens besparingsskog lämnat in till Skogsstyrelsen under 2025. Även Orsa besparingsskog och sågverkskoncernen Bergkvist Siljan har fått sina avverkningar stoppade.
– På sikt kan det komma att påverka hela bygden, säger Nils Eliasson, förvaltare på Älvdalens och Särna/Idre besparingsskogar.
I mars kom det första brevet från Mark- och miljödomstolen till Älvdalens besparingsskog. En trakt som besparingsskogen anmält för avverkning fick tillfälligt avverkningsstopp. Det följdes av flera brev, och fram till november hade Älvdalens alla 15 avverkningsanmälningar som lämnats in överklagats.
– Det handlar inte om skogar med höga naturvärden och det är ganska vanliga arter man hittat, säger Nils Eliasson, förvaltare på Älvdalens och Särna/Idre besparingsskogar.
Avverkningsstoppen leder till att avverkningsanmälan går tillbaka till Skogsstyrelsen, där högen med överklaganden växer. Det tar tid att få ett nytt beslut, upp till ett halvår. Om en ny art upptäcks kan dessutom beslutet överklagas igen och en ny process inleds.
Älvdalens besparingsskog, som är en privatägd skog i kollektiv form, avverkar i snitt 95 000 kubikmeter i Älvdalen och 33 000 kubikmeter i Särna/Idre varje år. De ekonomiska konsekvenserna om det här fortsätter blir därför stora för de boende i Älvdalen, Idre och Särna. De 210 mil enskilda vägar som besparingsskogen idag underhåller kan inte längre plogas och skötas om.
Även mångmiljonbelopp i bidrag till föreningar samt stöd till lant- och skogsbrukare kan utebli. Än så länge håller de sig flytande genom att avverka contortabestånd och fröträd, och de planerar att avverka yngre bestånd.
– Det finns en oro bland skogsägare, entreprenörer och befolkning, säger Nils Eliasson.
Per Arne Pettersson, ordförande i LRF Älvdalen, är bekymrad över utvecklingen. Den drabbar redan skogsägare och boende, men på sikt handlar det också om arbetstillfällen.
– Jag räknade lite snabbt, och om man bara tittar på de arbetstillfällen som Älvdalens besparingsskog ger handlar det om cirka 200. Allt blir satt på paus, säger han.
Även Orsa besparingsskog är drabbade. Här har problemen pågått i ett och ett halvt år och förvaltare Per Eriksson konstaterar att överklagandena kommer i vågor. Totalt handlar det om 23 fall. I några av dem har besparingsskogen själva dragit tillbaka anmälan och gjort om processen. Fyra trakter har de frivilligt avsatt för naturhänsyn.
– Det är något vi själva gjort och ingenting som Mark- och miljödomstolen dömt oss till, poängterar Per Eriksson.
Orsa besparingsskog, som även den är en ekonomiskt driven verksamhet, ska inte bara gynna bygdens befolkning. En stor del av vinsten återinvesteras i skogen genom aktivt naturvårdsarbete. 40 procent av de 75 000 hektar de förfogar över är avsatta för naturvård, och 20 procent av den produktiva skogsmarken på 60 000 hektar är redan tagen ur produktion. Utöver det har de sålt mark till naturreservat och som biodiversitetskrediter.
– Vi har jobbat med naturvård i flera decennier och det är något vi är väldigt stolta över, säger Per Eriksson.
Att besparingsskogen redan tar ett stort ansvar för naturvård i norra Dalarna men ändå drabbas av överklaganden gör Per Eriksson konfunderad, och han ser det som en paradox.
– Vi avsätter inte mer mark för naturvård bara för att ett antal avverkningstrakter anmäls till domstolen. Enligt mitt sätt att se det gynnas inte naturvården av att våra avverkningsanmälningar överklagas. Det innebär bara att den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna blir dålig, och att vi får mindre pengar att investera i naturvårdande skötsel, säger han.
Det är inte bara besparingsskogarna i området som fått sina avverkningsanmälningar överklagade. Det gäller även andra aktörer. Sedan maj i år har exempelvis sågverkskoncernen Bergkvist Siljan fått tolv anmälningar överklagade.
– Det tar tid och energi. Än så länge har det inte påverkat våra flöden, men vi vet inte hur 2026 kommer se ut. Det kan innebära att vi måste kontraktera virke utanför vårt område, med längre och dyrare transporter som följd, säger Martin Busk, VD för Bergkvist Siljan Skog.
De privata skogsägare som vill avverka kan komma att hamna i en domstolsprocess bara för att de vill bruka sin skog.
– Tänk dig att du sålt en avverkning och varit i kontakt med din virkesköpare som sagt att de tänker börja hugga på fredag. Men på måndag får du ett brev från en domstol som belagt dig med avverkningsförbud. Många blir rädda och undrar vad de gjort för fel, och några blir arga. Det är kränkande att en domstol tar upp ett ärende som gäller din egendom utan att du själv får vara delaktig. Samtidigt får skogsägaren vänta på pengar, pengar som kanske behövs för avbetalning av ett lån eller för en renovering, säger Martin Busk.
Skogsstyrelsen ser en ökning av antalet nollbeslut som överklagas i hela landet. Hur många de är totalt i Dalarna kan Åsa Lundberg, samordnare för tillsynsverksamheten, inte svara på, men hon konstaterar att det är "väldigt många".
I Dalarna bildades flera besparingsskogar fram under 1800-talet som en motkraft till skogsbolagen och som ett sätt att bygga upp en ekonomisk buffert för lokalbefolkningen. Överskottet går tillbaka till bygden i allt från vägunderhåll och naturvård till föreningsstöd och enskilda satsningar på skogs- och jordbruk.
Älvdalens besparingsskog bildades 1888
Markinnehav: Cirka 75 000 hektar skogsmark, varav 58 000 hektar produktiv skogsmark samt 150 mil väg. Delägare i två lokala vattenkraftverk.
Målsättning: Sköta skogen för jämn och god avkastning till bygden över tid, med hänsyn taget till naturen, kulturlämningar och skogens sociala värden.
Särna/Idre besparingsskog bildades 1979
Markinnehav på cirka 60 000 hektar skogsmark, varav 41 000 hektar produktiv skogsmark samt 60 mil väg.
Orsa Besparingsskog bildades 1879
Markinnehav: Cirka 75000 hektar, varav 60 000 hektar produktiv skogsmark. En viktig del av verksamheten är Tallheds plantskola.
Naturskyddsföreningen vill inte svara
När Land Skogsbruk söker Naturskyddsföreningen för en kommentar om besparingsskogarnas och skogsbolagens kritik vill ingen uttala sig, varken lokalt, regionalt eller nationellt.
— Medlemmar som tidigare uttalat sig i media har utsatts för hot och hat och vågar inte längre göra det, säger verksamhetsutvecklare Lillian Lundin på Naturskyddsföreningens regionkansli för Dalarna.
På grund av det förblir centrala frågor obesvarade, bland annat hur föreningen ser på att deras agerande oroar enskilda skogsägare, varför engagemanget är särskilt starkt i norra Dalarna och vilket ansvar de har när en hel kommun påverkas ekonomiskt?
Om Skogsstyrelsen inte några invändningar mot en avverkningsanmälan från en skogsägare och lämnar den utan åtgärd efter att sexveckor passerat blir det ett så kallat nollbeslut.
Miljöorganisationer kan med stöd av Århuskonventionen och miljöbalken överklaga beslut som myndigheter har fattat. Det gäller även till exempel ett nollbeslut. Skogsägaren tvingas då försvara Skogsstyrelsens beslut.
