Orealistiska mål för Östersjön

Senare har företaget erkänt och sedan ett år tillbaka renas utsläppen. Fortfarande pumpar dock den ryska enklaven Kaliningrad ut toalettavlopp från en halv miljon människor helt orenat i havet. Även här handlar det om fosforutsläpp motsvarande hela Sveriges...

Sverige har kommit långt när det gäller att minska utsläppen av näringsämnen till havet. Reningsverken är långt framme och svenska bönder är i det här avseendet i världsklass. Rådgivningsprojektet Greppa Näringen är en framgångssaga med drygt 10 000 anslutna bönder, som har lyckats minska utsläppen av näringsämnen med stora mått. Men till dessa framsteg tas ingen hänsyn i det förslag som ligger för reduktion av de närsalter som övergöder Östersjön. I oktober ska Östersjöländernas miljöministrar ta ställning till förslaget till Helsingforskommissionens aktionsplan för havet.

LRF har publicerat en sällsynt ambitiös rapport i ämnet: "Hur återställer vi Östersjön?" Det är 70 sidor bitvis ruggig läsning. Enligt det nya betinget ska Sverige - vars mänskliga verksamheter i dag läcker 850 ton fosfor till havet - minska utsläppen av fosfor med 570 ton. Detta trots att redan det nu gällande betinget på 290 ton fosfor bedöms vara orealistiskt.

Enligt LRF-rapporten kan betinget inte klaras utan mycket omfattande nedläggning av jordbruksmark. En beräkning från jordbruksverket refereras; om 940 000 hektar läggs i träda, skulle kväveläckaget minska med 8000 ton per år, med hur mycket fosfor är däremot oklart. Det skulle också innebära bortfall på 38 000 jobb och förlorade intäkter på 13,7 miljarder. Men - frågan ställs i rapporten - vad har miljön vunnit om produktionen flyttar till områden där miljöarbetet inte nått lika långt? Det skulle förutsätta att livsmedelskonsumtionen minskar i motsvarande grad - "vilket inte förefaller sannolikt" anmärker rapportförfattarna syrligt.

Östersjön lär inte räddas av orealistiska mål. Frågan behöver utredas ytterligare innan besluten tas.