Mjölkbönderna Mathias, Henrik och Gabriel Jonsson är inte bara Årets Östersjöbonde i Sverige. Nyligen fick de även den internationella titeln och 10 000 euro för sitt miljöarbete. Tillsammans driver de Ogestad egendom och Hyllela gård som genom en rad åtgärder har lyckats spara både pengar och på miljön.
Det är i mitten av oktober när Land Lantbruks reporter träffar Mathias Jonsson, en av tre bröder som driver Ogestad egendom och Hyllela gård. Vi träffas på Gamlebygymnasiet, naturbruksskolan som drivs av Hushållningssällskapet men där bröderna Jonsson driver lantbruket. Det är bråda dagar för Mathias Jonsson, majsen är färdigskördad men en fjärde och sista vallskörd håller på att bärgas.
– Vi har drivit Ogestad sedan 2005. Då började vi med 300 mjölkkor. Företaget har vuxit mycket sedan dess och är en betydligt större verksamhet i dag, berättar han.
På 20 år har antalet mjölkkor gått från 300 på en gård till 1 850 plus rekrytering utspridda på tre gårdar. Det finns en dikobesättning på 160 kor, årligen föds 3 500 tjurar upp till slakt och det finns en besättning med 90 suggor för smågrisproduktion inom företaget. 20-årsjubileet firades i augusti med den 40 personer starka personalstyrkan. I början av oktober kröntes firandet av att bröderna Jonsson utsågs till Årets Östersjöbonde av Världsnaturfonden WWF. Inte nog med det. Den 13 november, på den stora mässan Agritechnica i Hannover, fick de ta emot det internationella WWF-priset på 10 000 euro.
– Det är kul, en fjäder i hatten. Det är roligt att de sett helheten och att de utsett ett stort, konventionellt produktionsjordbruk. Det inspirerar till att fortsätta arbeta med det här, säger Mathias Jonsson.
De prisas för sitt arbete med att förbättra vattenmiljön i närområdet. Från gårdsplanen på Gamlebygymnasiet kan man nästan skymta Dynestadviken. Det var där det allra första projektet drogs i gång 2014. För att minska övergödningen i den lilla Östersjöviken pumpas 100 000 kubikmeter vatten från botten upp årligen och sprids på den närliggande åkermarken. Dennis Wiström, kommunagronom på Västerviks kommun, har varit drivande i projektet och arbetar nära tillsammans med bröderna Jonsson.
– När vi tar upp det syrefattiga vattnet från bottnen på Dynestadviken får vi med kväve och fosfor. Det blir ungefär 150 kilo fosfor och 1 500 kilo kväve per år. Samtidigt har vi dragit åt kranen och minskat läckaget från åkermarken till havsviken igen, säger han.
– Ett växtnäringsläckage är bokstavligen att kasta pengar i sjön, säger Mathias Jonsson.
För att minska läckaget har man genomfört en rad åtgärder. Bland annat myllas all flytgödsel, vilket minskar ammoniakavgången och brännskador på grödorna. Åkermarken har strukturkalkats för att hålla kvar den partikelbundna fosforn och skapa bra förutsättningar för grödorna.
– Vi har testat biokolsfilterdiken för att öka mullhalten men även för att binda koldioxid och hålla kvar kväve och fosfor, säger Dennis Wiström.
De har också gjort så kallade tvåstegsdiken, vilket innebär att vanliga diken fått ett svämplan för att möjliggöra en översvämning i diket. Därtill har de också skapat flera fosfordammar och våtmarker i låga områden där det finns risk för översvämning.
– Det har byggts plats åt vattnet i landskapet, sammanfattar Dennis Wiström.
Det allra viktigaste för att minska växtnäringsläckaget är att se till att ha så hög skörd som möjligt på den yta som odlas.
– I dag räknar vi väldigt noga på vad vi ska ha för skörd och gödslar därefter. Det vi inte tidigare kunnat kontrollera är nederbördsmängden och mycket hänger på den. Kan vi kontrollera vattentillförseln kan vi automatiskt minska näringsläckaget eftersom det då går att säkerställa att grödan ger avkastning. Att bygga ut bevattningen ser vi därför som en möjlighet att fortsätta att minska miljöpåverkan, säger Mathias Jonsson.
Frågan om vatten är något som hela östra Sverige bör fundera på menar Dennis Wiström.
– Värme och sol kommer vi att få. Vi vet att avdunstningen kommer att öka. Det gäller att se till att det finns vatten i landskapet som vi kan använda till livsmedelsproduktionen. Det är den stora frågan här framöver.
För Ogestad egendom och Hyllela gård har en klimatanpassning gjorts genom foder till mjölkkorna. Sedan två år tillbaka odlar och fodrar man med sockerbetor.
– Eftersom vi befinner oss i ett försommartorrt område är sockerbetorna en klimatanpassning. Tillväxtpunkten när de behöver mycket vatten är på hösten och det ger hög skörd per hektar, säger Mathias Jonsson.
För att minska inköpen av mineralgödsel har de lagt om sin vallstrategi till en större andel klöver eftersom klöver binder kväve från luften. Vallarna sås inte längre in på våren utan i juli, i början av augusti i renbestånd. I övrigt odlas höstvete och höstråg. Allt som odlas blir foder. En annan åtgärd är att nästan all åkermark, 90 procent, hålls vinterbevuxen.
– Efter det att majsen skördats sår vi hybridråg som lever på restväxtnäring. Den skördas sedan som helsäd i mitten av maj innan majsen sås, säger Mathias Jonsson.
Drivs av: Bröderna Mathias, Gabriel och Henrik Jonsson.
Verksamhet: Konventionell mjölkproduktion med cirka 1 850 mjölkkor. Nötköttsproduktion med 160 dikor, 3 500 slaktjurar. Smågrisproduktion med 90 suggor, levererar grisar till Håkans Glada utegrisar. Växtodling för foderproduktion. Skogsbruk. Bostadsuthyrning med cirka 40 hyresgäster. Jakt- och eventverksamhet. Inackorderingsstall.
Areal: 2 000 hektar åkermark, 1 000 hektar produktiv skogsmark.
Aktuell: Fick den 14 november ta emot det internationella WWF-priset Årets Östersjöbonde efter att i oktober utsetts till Årets Östersjöbonde i Sverige.
På gårdarna som drivs inom företaget återfinns flera andra åtgärder som sparar både pengar och miljö. I stället för att som tidigare köpa in runt 8 000 kubikmeter sågspån som strömedel separeras osmält växtfiber från gödseln och blir till fiberströ. Självlastande mixervagnar sparar bränsle. Med hjälp av åtta agronomstudenter gjordes en kartläggning av företagets utsläpp 2019.
– Det var kanske ingen rocket science att metanavgången är det stora i nötköttsproduktionen. För att minska den är det snabbaste sättet att anlägga en biogasanläggning, berättar Mathias Jonsson.
Under tre år har de arbetat med projektet att få sätta upp en biogasanläggning. Än så länge har det inte blivit verklighet, myndigheter har sagt nej till den tänkta placeringen. Men planen är att kunna producera fordonsbränsle som kan användas i företagets lastbilar.
– Det blir en industriell anläggning som kommer att kunna ta emot gödsel från fler bönder i området, säger Mathias Jonsson.
Tillsammans med Dennis Wiström funderar de också på hur de skulle kunna utnyttja dagvattnet på gårdarna bättre.
– Det borde vara kontaminerat med växtnäring från foderspill. Om man kan samla upp det i en damm och vattna med det skulle man kunna ta hand om fosforn, förklarar Mathias Jonsson.
En annan idé för ökad hållbarhet och minskat svinn i företaget är ett eget nödslakteri.
– Det finns ett svinn som man inte vill prata om och det är djur som enligt djurskyddslagstiftningen inte kan transporteras till slakt. I vårt företag med nästan 8 000 nötkreatur handlar det kanske om 3 procent av djuren som av någon anledning inte kan gå till slakt. I dagsläget avlivas de och läggs i kadavercontainer och bränns sedan upp, trots att det är ett fullvärdigt livsmedel om vi hade kunnat ta hand om det på gården, säger Mathias Jonsson.
Vid två tillfällen har de sökt pengar från Klimatklivet för det men fått avslag, för tillfället ligger den tanken därför på is.
Det är inte slut på idéer både för att utveckla företaget och för att minska miljöpåverkan. Mathias Jonsson berättar att det är värdefullt att samarbeta med Sveriges enda kommunagronom, Dennis Wiström.
– Vi måste fokusera på kärnverksamheten i företaget och de här åtgärderna ligger utanför den. Utan Dennis hade vi inte kommit särskilt långt med de här delarna.
Hur hinner man med miljöarbetet samtidigt som företaget växer?– Man måste se det ur ett helhetsperspektiv. I en cirkulär ekonomi får man ekonomi i de åtgärder man vidtar i ganska stor utsträckning. Det blir win-win, företaget sparar pengar och samtidigt miljön. Det är det som har varit lite vår utgångspunkt, säger Mathias Jonsson.
Årets Östersjöbonde (Baltic Sea Farmer of the Year Award) är en tävling som startade 2009. Den vill lyfta fram föregångare inom jordbruket som inspirerar till goda miljöinsatser för att minska övergödningen i Östersjön. Varje år utses nationella vinnare i Östersjöländerna som går till final om titeln Årets Östersjöbonde, som vinner 10 000 euro.
