Nytt förslag: ge fängelse för livsmedelsbrott

En enkät som Livsmedelsverket har genomfört visar att 52 kommuner under 2014 gjorde sammanlagt 160 åtalsanmälningar, varav 14 gick till åtal och 9 till fällande dom.

Verket är inte tillfreds med resultatet, utan framhåller att risken för straff är för låg i förhållande till de potentiella vinsterna med livsmedelsbrott.

Komplex brottslighet

– Vi vet att det är så här det ser ut. Polis och åklagare har sina prioriteringar och den här typen av brottslighet kan vara komplex vad gäller bland annat EU-lagstiftning, säger Maria Florin, teamchef vid Livsmedelsverket.

– Från verkets sida anser vi att fängelse ska vara påföljden för vissa allvarliga livsmedelsbrott eftersom det skulle ge polis och åklagare större befogenheter att utreda och säkra bevisning. I dag är påföljden dagsböter och företagsbot.

Utsätts för hälsofara

Allvarlig brottslighet är enligt Maria Florin typiskt sett brott där människor blir lurade och samtidigt utsätts för hälsofara.

– Kontrollmyndigheterna kan också bli bättre på att skriva åtalsanmälningar för att göra det lättare för polis och åklagare i nästa led, säger hon.

Ej godkänd

Det vanligaste livsmedelsbrottet är att en verksamhet inte har registrerats och blivit godkänd. Därmed står den inte under offentlig kontroll.

Att livsmedelsprodukter - medvetet och omedvetet – märks fel, är ett annat vanligt brott.

– Att underlåta att märka ut en allergen som exempelvis jordnöt är allvarligt, konstaterar Maria Florin.

För ett par år sedan uppmärksammades den så kallade "

Skåne utmärker sig

I sammanställningen över fjolårets anmälningar till åklagare utmärker sig Skåne län med 47 anmälningar. Helsingborg lämnade in flest anmälningar av alla kommunala kontrollmyndigheter, 21 stycken. I Gotlands och Kalmar län lämnades inga anmälningar alls.

Under månaderna framöver kommer Livsmedelsverket att utbilda drygt 200 inspektörer i hur man upptäcker och förebygger livsmedelsbrott.